Lång dags färd mot natt

Midnatt råder och jag sitter här hemma ensam, efter att nyss ha anlänt från ett alltför kort påsklov. Det vart en seg hemresa. Tåget var 23 minuter sent från sthlm och detta hade ökat till det dubbla i Herrljunga.

Där blev det alltså buss, långsamt och träligt på smala vägar, som verkligen visar hur bra tåget är - när det funkar. I Vänersb org skulel taxi ha väntat på oss som skulle vidare men det gjorde det inte! Det visade sig at det fanns inga bilar inen denna söndagskväll spå vi fick vackert vänta i 40 minuter. tills ordinarie buss kom.

Jag spred dock en viss glädje genom att berätta hur SJ:s resegaranti fungerar och hur man gör för at få tillbaka pengarna efger en sådan här resa. Till slut var jag ändå hemma och då kändes det gott att ha en varm go säng att hoppa ner i. God Natt!

Fast efter vild polisjakt genom Solna!

Ja, med en viss liten överdrift kan dagens text sammanfattas som rubriken ovan. Det började med att vi for ut till gammal klassisk filmterräng och såg premiärföreställningen av "Flyga drake" på Råsunda filmstad. Filmen var bra. Mycket bra och vi var kanske lite gripna av historien när vi lämnade biografen.

Kanske var det därför jag glömde sätta på ljuset på bilen och körde, utan att själv märka något, till Statoil vid Solna Centrum för att tvätta bilen. Vi märkte inte heller att vi var förföljda och jag vart mycket överraskad när jag möttes av en glad poliskvinna som konstaterade att bilen var lite mörk. Och att den saknade skattekvitto.

Jävlars, tänkte jag, det här blir dyrt. Den här bilen är ju tyskimport och sätter inte på ljuset själv, men jag kunde utan större ansträngning visa hur överraskad jag var. Det blev i stället ett trivsamt samtal om filmen vi sett, om att jag - och bilen - bor i Trollhättan och om att jag utan risk kunde blåsa i alkometern, vilket jag också gjorde.

Och en dator visste att jag faktiskt betalt min skatt men glömt sätta på kvittot. Kanske var det detta i kombination med min gemytliga trevlighet och poliskvinnans mycket ämabla framtoning, som gjorde att jag slapp undan med blotta förskräckelsen. Jag som levt i den fasta förvissningen att kvinnliga poliser är maskuliniserade matcho-skator med is i blick och syra i tal. Så fel man kan ha....

Jag har talat med Özz!

Efter en helg fylld av flit och nyttighet slog vi oss lösa på annandagskvällen genom att besöka Boulevardteatern och se deras föreställning "Stand-Up i stället för bio - med Gratis Pop Corn". Det var där jag talade med Özz.

Innan föreställningen började rörde han sig i foajen tillsammans med de andra välkända stå-upp-komikerna från Stockholm-Live, och delade ut popcorn. Han gav mig en box och sa "Var så god" och jag svarade "Tack". Det var hela samtalet, men det gav god utdelning.


Såsom varande av den gamla stammen är jag inte van vid att skådespelarna beblandar sig (sänker sig) till publikens nivå så det var mycket befriande att se hur Özz gick omkring och höll lite för-show innan det hela började.

Själva föreställningen bestod till stor del av elever från stå-upp-skolan, vilka hade som "läxa" att roa publiken och det gjorde de med varierande framgång. De mer kända ståupparna roade också och visst märktes skillnaden i rutin. Det skall dock sägas att det är här som den nykände Björn Gustavsson tog sina första stapplande steg som stå-upp.

Temat för kvällen var Snussssk men jag märkte i ärlighetens namn ingen större skillnad mot vanlig stand up så som jag sett den i TV.

Rent hus

Vi har varit nyttiga i helgen. Har plockat och röjt, sorterat och slängt. På balkongen står nu tretton banankartonger och väntar på att Emmaus ska hämta dem. Ett närstående barn har under gråt och tandagnisslan lämnat ifrån sig sin uppväxts samlade kollektion av mjukisdjur. Det blev fyra fulla plastsäcker, som vi lämnat in hos en dam för vidare befordran till olika barnhem i Rumänien. De kommer säkert till större nytta där.

Vi borde nu kunna se oss omkring i ett ödsligt hem, men icke. Vi ser hörn och golvlister, som inte varit synliga på länge, men ödsligt skull jag inte vilja kalla det. På vinden är det inte längre överfullt, men fortfarandw tämligen fullt, så det finns att göra.

Lite tur att vädret varit så ogästvänligt under påsken, när man sysslat med feng shui. Igår trotsade vi dock snön och for ut till stugan. Vi fick gå sista biten ty vägen var icke farbar, men väl framme brann det vackert i eldkorgen och fotogenkaminen värmde stugan till koselig nivå.

Det var som sjutton

Det vart en fantastisk dag idag. En dag som kom som en skänk från ovan. Från ovan kom även en riklig mängd snö. Så mycket, att jag inte kunde ta mig till skolan. Och måndag som är min längsta dag... Vår herre håller på de sina.


Men det är tvivelsutan något visst med den 17:e. Jag har slagit i gamla dagböcker och upptäckte att den 17:e mars 1978, för exakt trettio år sedan var det precis samma sak. Vintern slog till så att bara en bråkdel av barnen kunde ta sig till skolan. Jag bodde närmre skolan då och minns hur jag pulsade genom den höga snön.

Sedan var det 1995. Den 17 november! Som en puderchock från klar himmel vaknade vi till ett landskap som var så oframkomligt att man inte ens kunde ta sig till brevlådan. Då hade vi ingen ström heller, men jag minns hur vi tände brasan och att jag satt och läste högt ur en novellsamling av piraten.

Idag, den 17 mars 2008, vart det också rätt mysigt. Jag har fullkomligt hämningslöst begravt mig i ett släktforskarprogram med vars hjälp jag spårar ättlignar till en man som föddes 1683 och som var min morfars farfars farfars farfar.

Ja, se det snöar!

Så vart det då snö till slut. 17:e mars, i vinterns sista självande minut, vaknade vi västsvenskar till ett ymnigt snöoväder och genast vart det kris i trafiken.


Jag fick sms från en kollega som förklarade att vi måste ta en senare buss eftersom trafiken står stilla på 45:an. Visserligen sa radion att det började rulla igen men vi tar det säkra för det osäkra och avvaktar.

Allt väl

Ser att det var väldigt länge sedan jag skrev senast så jag vill nu passa på att meddela en oroligt väntande läsekrets att allt står väl till med mig. Sitter i soffan framför "Så ska det låta" och är uppkopplad med luftburet nätverk. Det är ett härligt sätt att tillbringa en fredagkväll på. I magtrakten ligger resterna av en fläskfilé provencale och skvalpar tillsammans med en äppelkaka badande i vaniljsås. Kan man ha det så mycket bättre...

Service på landsbygden

Har besökt föräldrahemmet under helgen och kan inte annat än förundras över vilken service som bjuds ute på landsorten. Tänk bara att sakta få vakna till den åldriga moderns tysta fjät över golvtiljorna när hon försiktigt bär fram brickan med kaffe, smörgås och morgontidning. Inget man är bortskämd med i storstaden...

Sedan, när jag skall fara hem, har västtrafik ordnat med Anropstrafik. Jag ringde igår och sa att jag vill till hemorten och eftersom vi inte är många som gör den resan en söndagsmorgon, så stod en taxi och väntade vid busstationen. Den förde mig kostnadsfritt till Grästorp där jag sedan anslöt till den vanliga busstrafiken. Plötsligt tyckte jag att mitt månadskort ändå var värt sitt pris.