Sunday, August 31, 2014

Den nye Mattias Klum

Jag sov gott i natt och drog inte upp min rullgardin förrän vid niotiden. Jag möttes av en blå, molnfri himmel över klar höstluft och jag tänkte än en gång att vår herre håller på de sina - vad gäller vädret i alla fall. Jag hade undrat lite lätt hur jag skulle kunna underhålla mitt ressällskap i Murjek en hel dag, men den oron var fullständigt obefogad.

Morgonvy
Han har talets och berättandets gåva och samtalen har flutit länge och väl under varje måltid och fikapaus. Fram mot förmiddag drog vi oss ut på en liten promenad och visning av byn och där var ju stationen ett givet mål. Till vår stora lycka möttes ett malmtåg och ett godståg just när vi var där. B_E var också noga med att fotografera stationens namn skylt för att visa sina misstroende arbetskamrater att Murjek verkligen existerar och att han varit där.

Stationsfotograf
Vi unnade oss också en liten bilutflykt och då var det vår fina badsjö som skulle visas upp. På vägen dit turistade jag mig och poserade under Polcirkelskylten, bara för att visa att vi passerar den när vi skall till sjön.
Lapplandsturist
 Där var allt sig likt, men med betydligt fler gultonade löv än i somras. Hösten är på väg. Jag stegade ut i vattnet med uppdragna byxknän för att känna på vattnet. Det var klart badvänligt, men jag hade ingen handduk och ingen baddräkt så jag avstod från att doppa mig även om det kanske varit skönt.

Sommarens badsjö
På väg hem från badet såg B-E en orm på vägen när vi passerade polcirkeln och vi stannade och kollade om den var skadad. Det var den inte, bara lite loj och slö. Jag närmade mig och fotade så nära jag vågade och kände mig som en ny Mattias Klum. B-E fick upp odjuret på en pinna och släppte ner den på andra sidan diket för att den inte skulle  bli överkörd.

Ormtjusare
Resten av dagen ägnades stilla inneliv med älgstek och besök av Jonny och Kicki och nu börjar det dra sig mot afton  och läge till att lägga sig och ladda inför morgondagens fortsatta resa upp genom Lappland.

Saturday, August 30, 2014

89 mil i ett nafs

Resan till Murjek har gått förunderligt fort och lätt. Att köra 89 mil är inget jämfört med 105 som vi kör i vanliga fall. Vi kom iväg vid halv nio i ett strålande väder, fullastade med allt för livets nödtorft för en fjällfärd. Mor i huset hade varit uppe tidigt och gjort smörgåsar och packat ner matsäck. 

Avvinkade av  hemmafronten
I torrt och fint väglag och med alldeles lagom mycket trafik körde vi nu ut mot E4, via Ockelbo och stävade sedan norrut, raka vägen till Höga Kustenbron där vi tog vår första paus. Äggmackor smakade perfekt och utsikten över bron gjorde inte saken sämre. 

Första stopp vid Höga Kusten
Vi fortsatte raskt vidare och i Umeå gjorde vi nästa stopp. Detta för lämna ett par högtalare som vi sålt på Blocket för Anders räkning. Sedan vidare och nu väntade det trista avsnittet mot Skellefteå. 13 trång mil som idag gick riktigt bra. Trafiken var låg och inga direkta väglöss skymde sikten. Vi började bli hungriga och sökte en rastplats, förgäves. 

Fin rastplats 4 mil före Skellefteå
 Till slut stannade vi vid en busskur eftersom där i alla fall fanns en sittbänk, Det såg då alltför tråkigt ut så vi gjorde ett försök till. Och tur var det för mindre än en kilometer senare fanns det en perfekt rastplats vid en liten sjö. Smörgås och kaffe smakar mycket bättre där.

När vi närmade oss Boden kom jag på att vi ju skall ut på en släktturné och i Boden finns den förste släktingen; svåger Anders! Sagt och gjort, jag ringde och vi var välkomna på en snabb fika innan vi fortsatte. Jag fick tipset att inte köra via Harads på grund av ett vägarbete, som orsakat punkteringar där. I stället körde vi en mindre, men kortare, väg via Sandträsk.

Lång, rak, slät grusväg
Den vägen var betydligt bättre än jag anat. Grusväg, som är skrapad och tillplattad är slät och fin att köra på och färden gick lekande lätt upp till Murjek, där svärmor väntade med nylagad risgratäng. Den satt fint och nu skall vi dra oss tillbaka och ladda inför morgondagen. Jag är dock inte alls så trött som man borde vara efter 89 mil. Man är ingen åldring ännu!

Friday, August 29, 2014

Mot norr, lite grann

Första dagsetappen innebar en mjukstart med bara tjugo mils körning upp till Järbo. Det tog ändå sin lilla tid ty jag passade på att turista alldeles väldigt.


Först Hågahögen, strax väster om Uppsala, där en av Sveriges mest magnifika bronsåldersgravar finns. Jag hade aldrig hört talas om den innan jag fann en lång intressant artikel om högen i Jonathan Lindströms bok Bronsåldersmordet.


Högen var praktfull men det var även dess omgivningar. För tretusen år sedan, när gravhögen byggdes var hela området kringfluget av Mälaren, eller om det var Östersjön då.


Från Håga var det bara 11 km till nästa stopp, som var Gamla Uppsala och Uppsala högar. En plats som idealiserats av många dunkla krafter, men som trots det är väldigt fantasieggande. Jag har tänkt att åka dit någon gång sent på hösten när stormarna viner, sätta mig uppe på en hög med mitt kaffe och insupa atmosfär.


Jag hann också med ett besök i Gamla Uppsala kyrka. En kyrka, som faktiskt var upplåst så att jag kunde ta bilder inifrån. Märkligt att tänka sig att denna kyrka, som nu är så stor en gång har varit ännu mycket större.


 Efter Uppsala bar det nu av raka vägen upp till Järbo där jag först stannade till hos faster M och fikade. Vi fortsatte sedan till Norrby där jag skall bo i natt för att i morgon fortsätta norrut i sällskap med kusin B-E. Vi ser fram mot resan med största tillförsikt!

Thursday, August 28, 2014

Upptakt på läxhjälpen

Jag började dagen med att fara ut till stugan med lilla vovven. Hon har ju fått en släng av diskbråck och även om det inte märks något alls. så skall hon inte gå i trappor eller hoppa och leka. Det går bra i stugan. När hon är bunden är hon väldigt spak, nästan deprimerad så det enda jag behövde anpassa mig med var att bära upp henne.

Väl installerad tände jag en eld i eldkorgen, malde lite kaffebönor och kokade vedeldat. Kaffe det är gott. Det slår mig att nästa vecka kommer jag att få chansen att göra detta på vatten från en fjällbäck...

Vedeldat kafffe
Efter lunch på fisksoppa for jag hem och laddade inför kvällens upptakt med läxhjälparna. Vi skulle ses i Tensta utanför tunnelbanespärren tio i 18 och vi var ganska många som ställde upp. Vi traskade gemensamt bort till SFI:s lokaler där vi fick en frukt, men inget kaffe! Dåligt. I övrigt var allt bra. Speciellt när det visade sig att bristen på kemikunniga är rent alarmerande. Folk hävde upp en spontan applåd, när jag berättade om min profession.  För min del börjar läxhjälpandet på onsdag om två veckor. Nästa onsdag är jag i trakten av Björkliden!

Wednesday, August 27, 2014

Isterband för gourmeter

Inför min resa till Lappland har jag kommit på en bra present till de tanter vi skall (våld)gästa: En påse charkvaror från Erikssons Chark i Nossebro - kända i hela Västsverige. Jag inledde alltså min resa mot Stockholm idag med att stanna till i Nossebro. Det var marknad idag och fullt av folk, men på Erikssons fick jag snabbt och enkelt mina varor varefter jag for hem till broder Ingvar på en trivsam förmiddagsfika. Vi tittade också på hans växthus där just nu paprikor och chili prunkade i färgglatt överdåd.


Efter en och en halv timme fortsatte jag norrut och resan gick bra. Jag stannade vid Borasjön som vanligt, men inte vid klosterruinen utan vid den vanliga rastplatsen eftersom jag hade med mig egen matsäck. Tunnbrödsrullar med fyllning av ägg och anjovis. Fan va gott. Det tyckte tydligen getingar och änder som fylkades kring mitt bord. Resten av tunnbrödsrullarna åt jag medan jag körde och resan gick alltså snabbt och enkelt.


Redan vid fyra hade jag lastat av all packning i stugan. Det är så mycket flyttsaker i gästrummet nu att jag inte vill belamra det med mera. Efter lapplandsresan skall vi börja röja och då kommer mina saker gladeligen att få plats. Det var lugnt att sitta i stugan med en kopp kaffe och sedan for jag hem och mötte Anna, som kom från jobbet. Vi åt stekt svamp, som jag hittat vi Tumlebergs hembygds- gård, där jag rastade (Karl-Johan och smörsopp), samt isterband från Erikssons. De var så jäkla goda så jag ska bunkra upp rejält nästa gång jag far till Nossebro.

Tuesday, August 26, 2014

Skåpstömning

Jag trodde inte det var möjligt att få ihop fler lass till soptippen, men visst gick det. Idag har jag gått igenom alla återstående skåp och lådor i lägenheten och dragit fram allt i ljuset. Det jag oundgängligen måste ha för att kunna återkomma och göra färdigt, det fick vara kvar men i övrigt sorterades sakerna upp i slänga och spara. Skänka iddes jag inte.

Till sist hade jag ett antal små kassar som skall till Stockholm och ett par rejäla säckar som skulle till tippen. Dit for jag sedan jag intagit en god och närande måltid på kassler och en morot-potatisröra som jag brukar göra i bantartider. Jag hade också med mig en termos och ett par tunnbröd med ost, vilka avnjöts på bästa tänkbara plats - Mitt favoritbord vid Hullsjön. DEt var en fågelskådare där men vi störde inte varann.





Efter detta for jag hem och har sedan icke gjort ett skapandes grann nytta utan vilat, surfat, ätit och nu skall jag strax dra mig tillbaka på det att jag frisk och fräsch må kunna styra norrut i morgon bitti. Jo, lite nytta gjorde jag förresten. Jag ringde runt till alla de tanter uppe i Lappland, vilka vi skall besöka nästa vecka. Överallt var vi välkomna!

Monday, August 25, 2014

Försjunken

Ni som känner mig vet att jag kan konsten att försjunka när ett ämne griper mig. Idag har frågan om min farfars farfars mor, Britta Hansdotters, härkomst gripit mig. Jag skall inte gå in på detaljer, men sedan jag väl knäckte nöten igår är det nu ställt utom allt tvivel vad hennes föräldrar hette, var de kom ifrån och även vad hennes farfar hette. Men - sedan är det stopp.

Kyrkoböckerna har luckor eller saknas precis där de inte borde göra det och jag har inte kunnat snirkla mig förbi de bortkomna uppgifterna på andra vägar så nu får jag nöja mig. Jag kan i alla händelser skryta med att jag känner namnet på samtliga förfäder 7 generationer bakåt och det är inte illa det heller.

I övrigt har detta hänt idag att en välgörenhetsorganisation hämtat resten av mina möbler. Nu har jag bara en kökspall och en pinnstol kvar så att jag kan sitta på den senare med datorn på den förra. I morgonskall jag stuva ihop resten av mina ägodelar i lagoma påsar och sedan köra upp dem på tisdag, Det som inte får plats ställer jag i ett litet hörn för sig till nästa/sista gång jag kommer hit.

En nörddag

Söndag

Idag har jag tagit mig en riktig nörddag. Fotograferat kyrkor, åkt tåg, installerat släktforskarprogram hos broder Ingvar samt slutligen krönt dagen med att ha fått upp spåren efter en förfader (eller rättare sagt förmoder) som jag sökt i snart trettio år. Mer därom senare.

Magra
Jag började med att fara till Magra kyrka dit jag kom klockan tio och hade då hoppats på att kyrkan skulle vara öppen eftersom gudstjänsten idag började kl 9. Men klerken där måtte ha haft bråttom ty allt var låst så jag fick nöja mig med utebilder. Nu skyndade jag mig till Erska kyrka där de skulle ha mässa kl 11 och se; kyrkan var faktiskt öppen så jag fick lite interiörbilder också.

Erska
Det är ett elände att Guds hus inte skall kunna hållas öppet bara för att lägre stående individer får för sig att gå in och ta det som Gud och församlingen tillhörer. Jag hävdar ivrigt att man borde återinföra de gammaltestamentliga lagar, som säger "öga för öga och tand för tand..."

Gräfsnäs
Från Erska bar det av raka vägen till Gräfsnäs där ångloket stod inne och väntade på mig. Det blev en trevlig tur ner till Anten, givetvis i tredje klass med träbänkar. Trots regnigt väder var det gott om folk till fromma för de ideellt arbetande järnvägsentusiasterna i AGJ.

Klass 3
 Varje gång jag åker ångtåg och ser röken sväva förbi utanför fönstret så kommer mitt enda konkreta barndomsminne från reguljär ånglokstrafik för mig. Det är ett minne just av hur vi sitter i en personvagn, som lämnar Tumleberg mot Nossebro och att jag då ser dessa rökslingor. Det bör ha varit 1953-54 någon gång.

Anten
Tillbaka till Gräfsnäs åkte jag rälsbuss och fortsatte därefter till broder Ingvar, via Kyrkås och Fåglum. där jag fotade ytterligare exteriörer (båda kyrkorna var givetvis låsta). Efter en stunds trivsamt umgänge med broder oich familj fortsatte jag hem och har sedan suttit intensivt med problemet farfars farfars mor, som i födelseböckerna uppges heta Britta Hansdotter och vara född 1763, samt få farfars farfar 1818 - vid 55 års ålder. Prästen har inte bemödat sig om att fördjupa sig i fattighjonens ålder och blandat ihop farfars farfars fars första och andra fru. Men - nu tror jag att jag löst detta. Tack vare ett idogt och listigt sökande i husförhörslängder, mantalslängder och bouppteckningar. Jag är för jävlig!

Saturday, August 23, 2014

94-årskalas

Pappas kalas idag var den stora begivenheten men innan jag hann så långt hade jag gått igenom kökslådorna en sista gång och skilt "spara" från "Slänga/Skänka". Roligt var det att Gabbi ville ha både Mikron och köksmaskinen. Roligt om grejorna kommer till användning och nu kan vi ju åka till henne om vi skulle få för oss att göra korv någon gång.


Strax före två gav vi oss iväg, Eva och jag och halv tre började kalaset. Ingvar och Martina hade fixat det praktiska som bl.a. bestod i två maffiga tårtor. Dels en Operatårta och dels Nossebros stolthet, Mockatårtan från Nya Konditoriet, saligt i åminnelse och numera förvaltad av Elins Bageri. Viss om att enstaka synder inte brukar straffa sig i viktkurvan syndade jag rejält med två bitar av varje tårta. Det var gott!


Vi var sjutton allt som allt och vi fick gott och väl plats i det rum som personalen ställt till vårt förfogande. Pappa hade säkert klart för sig att det kalas, men kanske mer osäker om anledningen: Och det må vara en gamling förlåtet om det blir lite fel i kronologin ibland. Hans gamla mor kom således inte just den här gången av lättförklarliga skäl. Däremot broder Åke.


I övrigt var det det vanliga gänget med Ingvar + familj, Kalle + familj (förstärkt med Lisa), Eivor med familj (förstärkta med tvenne barnbarn), Eva och jag samt Martina. Trots ihärdiga försök orkade vi faktiskt inte peta i oss all tårta utan vi fick ställa ut lite i kylen till personalens fromma. De gör ett fantastiskt jobb.

Friday, August 22, 2014

Sveriges Big Sur

Idag for jag åter ner till Trollhättan och jag valde den något längre vägen över Jönköping. Dels för att få lite omväxling och dels för att smidigt kunna göra ännu ett besök i fädernegården. Det går fort att köra E4 - oftast. Men inte idag. På en alltför lång sträcka tornade det upp sig gigantiska bilköer där alla höll exakt 110. Längst fram en stor polisbil. Ingen vågade släppa loss och köra så att det blev snurr på trafik utan folk låg och masade och ägnade sig åt dumdristiga omkörningar. Bara för den där jäkla hastighetsbegränsaren längst fram. I höjd med Linköping försvann snuten och trafiken flöt åter normalt.


Då var jag strax framme vid Brahehus och där kan man ju bara inte köra förbi. Jag stannade till som vanligt och denna gång tog jag mig över till norrsidan och passade samtidigt på att plocka en geocache som visade sig ligga där.


Sedan fortsatte färden mot Jönköping på en av Sveriges vackraste motorvägar, där den slingrar som fram vid Vätterns strand med höga klippor på andra sidan. Jag fick riktigt en känsla av Big Sur när jag for där. I Jönköping ny lång kö för något vägarbete som minskade vägbredden med ett par dm och då kör folk plötsligt som krattor och vågar knappt röra på gaspedalen.


Nåväl. Även detta tog slut och då var det inte långt kvar till Remmene. Jag bänkade mig på verandan med tröja och jacka och mössa ty det drog kallt. En härlig känsla när man har de hemska 30-gradersdagarna i färskt minne. Här var det dags för matsäck och för kontemplation och tillbakablick till en tid som var.

Nära 60 år mellan bilderna. Allt är annorlunda
utom stenen som Jerry sitter på
 Det slog mig plötsligt att nästan på veckan när för 50 år sedan så hade jag börjat på gymnasiet i Alingsås och bodde här. Då höll huset som bäst på att byggas om och jag bodde i det nya rummet som uppstått när huset förlängdes i öster. Det är konstigt att jag har så otroligt få minnen av själva ombyggnaden. Jag var nog inte där den sommaren och på hösten var jag för självupptagen med mina gymnasiestudier.

På stora vägen var det cykeltävling och vägen avstängd, men när den verkade vara klar fortsatte jag vidare hemåt till en lägenhet som nu är ännu ödsligare.

Thursday, August 21, 2014

Tågluff och matlagning

I måndags invigdes sista biten av tvärbanan mellan Alvik och Solna station och jag har ännu inte åkt den. Det åtgärdade jag i morse genom att slå följe med Anna när hon gick till sin "skolbuss". Medan hon väntade på den fortsatte jag ner till Solna C och tog sedan en rejäl tur över hela tvärbanan. Från Solna station till Sickla Udde långt borta i Hammarby tog det en hel timme men det var ju spårvagn och gott om plats så jag njöt.

Spårvagn på ingående till Solna C
När jag kom tillbaka till Solna gick jag in och provianterade för jag tänkte ta en rejäl mateftermiddag. Först la jag lergrytan i blöt. Sedan rensade jag och delade upp ett par fina bitar högrev i små fina tärningar. Blandade med lite rotsaker och spetsade med rött vin (förlåt Erika, vinet rann ner i en död ko, inte i mig). Sedan var det bara att fylla lergrytan och låta den stå i ugnen i tre timmar och sedan var det en fantastisk gryta med kött, så mört att det smalt på tungan.

Jag gjorde också en god fisksoppa. Efter kräftskivan samlade jag ihop överblivna skaldjur och skal och gjorde en fond. Den kom till god användning. Plus ett par påsar saffran. Soppan blev klar fortare och jag fick mig en härlig lunch. Sedan dröjde det ända till sena kvällen innan det blev dags för middag. Anna hade haft möte i sin skola och jag hämtade henne först vid nio. Då körde jag också hem kompisen Gita.

Under mitt tågluffande i morse åkte jag
alldeles förbi Annas nya skola
Trist idag är att lilla vovven diagnosticerats med diskbråck. I värsta fall kan sådant leda till avlivning, i näst värsta en operation på 30 000 kr men nu hade veterinären sagt att det var en lindrig variant, så vi hoppas att det skall räcka med stillhet och medicin i två veckor. Ungdomarna har oflyt nu. Förrförra veckan en bilreparation på 25 tusen och nu detta. För egen del är dock de närmsta framtidsutsikterna goda. Jag skall till Trollhättan i morgon och kommer att köra via Jönköping för omväxlings skull och då även passa på att ta fikapaus i Remmene. 

Wednesday, August 20, 2014

En dag av njutning

Om man kan konsten att glädja sig åt det lilla kan man njuta av livet lite var som helst, speciellt i den lilla stugan i stora skogen. Jag var där tidigt och satte mig på bryggan med en kopp kaffe och såg naturen morna till sig. Det är tyst och stilla nu, fåglarna gör inte mycket väsen av sig och biltrafiken hörs bara mycket avlägset. Den enda fågel jag ser till är den lilla Nötväckan på sin plats i rönnen. Men hon är av keramik och kan alltså inte heller göra mycket väsen.


Förmiddagen ägnade jag åt att måla en bild av gamla brygghuset i Remmene. Mest som ett test på om jag kunde få fram intrycket av kraftigt solsken och jag tycker det lyckades någorlunda. Växelvis med målande, medan färgerna torkade, fortsatte jag att registrera mina stenkakor. Till slut kom jag till nummer 545 och det är alltså så många skivor jag har. Plus ett mindre antal dubbletter.


En ytterligare njutning idag var lunchen. VI har kvar en burk matjessill och det fanns gräddfil sen i lördags, gräslök i kryddlådan och smör i en bytta. Så det blev en verkligt lyxig lunch, spetsad med en liten OP Andersson. Troligen inte särskilt pointsrik heller tror jag.


Sist idag ringde jag kusin Bo-Erik och vi enades om att göra slag i saken med vår Lapplandsresa nästa lördag. Då sticker vi upp och möter hösten och är borta i 9-10 dar. Jag kommer att hinna med upptaktsträffen för läxhjälparna, men missa den första gången. Men se till att vara tillbaka till andra onsdagen. Det här ska bli kul och ni trogna läsare kommer att undfägnas med en ordentlig reseberättelse.

Tuesday, August 19, 2014

Internationella bekantskaper

Ikväll har jag tagit första steget in i gruppen "Internationella bekantskaper" som jag funnit på Facebook. En ideell organisation som verkar för att invandrare skall få lite mer praktiska övningar i svenska. Man träffas varje tisdag och har pratcafé men det kommer jag tyvärr inte att kunna vara med på fler gånger. Jag skall nämligen börja i Sundbybergs manskör på tisdagar.

Men jag lämnar inte IB för den sakens skull. Jag skall nämligen åka till Rinkeby eller Tensta på onsdagarna och hålla på med läxhjälp. En annan aktivitet som IB administrerar. Det ser jag fram mot men det var roligt att vara med ikväll också och det var verkligen skiftande öden jag stötte på.  Först en ung akademiker från Sydostasien som doktorerar i ekonomi. En kille som det var enkelt att föra meningsfulla samtal med.

Sedan en äldre man, i min ålder, från en militärdiktatur, som varit här i sju år och fortfarande inte fått uppehållstillstånd, som hade en kronisk sjukdom, som periodvis tvingats leva på gatan men som ändå visade upp en glad och oförfärad uppsyn. Han talade väldigt dålig svenska så bara det gjorde samtalet besvärligt.

Tiden gick fort och fylld av tankar vandrade jag hemåt. Nu ser jag fram mot läxhjälpen, där jag hoppas att jag skall kunna göra mer nytta än idag. 

Monday, August 18, 2014

Svamprunda

Jag var kvar i hemmet ända till strax efter tio då jag ringde en firma som handlar med begagnade B&O-grejer. Jag hade tagit för givet att de ville ha Anders gamla högtalare, men till min förvåning tackade de nej, så det får bli Blocket i stället.


Jag for sedan ut till stugan där det just nu är gudagott att vara. Lagom varmt, växlande molnighet och tyst och stilla. Sedan jag fikat en stund förbarmade jag mig över vovven, som numera oftast är bunden, och tog henne med på en svamputflykt.

Lingonen börjar mogna
Hon blir som en annan människa när hon får springa lös. Det fullkomligt spritter av glädje i de korta benen och hon kilar fram och tillbaka, men aldrig längre bort än max 15 meter. Annars blir det för farligt för henne. Det sket sig med svamparna, tre pyttesmå baby kantarell blev det. Men nu när regnet har kommit kanske det dyker upp fler. Vi får försöka i morgon igen.


Hemkommen åt jag lunchm kyckling med sallad, och sedan fortsatte jag med målningen av den gamla ladan och det gick riktigt bra. Det var en fröjd att måla på riktigt papper och snart ansåg jag bilden vara färdig.

När jag kom hem städade jag i ett av Annas köksskåp. Det med kryddor och specerier. Jag slängde massor men det såg ändå ganska välfyllt ut när jag var klar. Jag skall inget säga och se hur länge det dröjer innan hon märker något. När hon kommit hem och vi ätit försjönk vi i TV-soffan och idag vart det inte så mycket böcker ty nu börjar Idol, ett av de få program jag följer. Någorlunda.

Jag tycker jag är en bra hundfotograf!
Min köpare hörde också av sig. De hade haft visning i hjelgen och idag var lägenheten såld på nytt. Till en som har inkomst och lån beviljade så den här gången skall det nog funka. Köparen ville tydligen flytta in fort också. Ja, jag får hoppas att det äntligen löser sig.

Sunday, August 17, 2014

Världens längsta bokbord

VI vaknade först vid halv tio och då steg vi upp. Skönt att få sova ut ibland. VI inledde dagen med en rejl bit blåbärspaj och vaniljsås. Samt lite mjukt tunnbröd med dessertost. Är det dagen efter så är det. Sedan städade vi upp och gjorde det fint igen men sedan drog vi oss in mot stan.


Det har varit kulturfestival denna vecka, vilket vi sorgfälligt missat, men så upptäckte Anna att det idag var världens längsta bokbord på Drottninggatan. Förra gången hon gick på ett sådant hade de haft flera stånd med 78-varvare också och de lockade mig. Nu såg jag bara två lådor med stenkakor, och ingen av dem hade sådant som jag oundgängligen ville ha. Däremot fyndade jag böcker.


Först en liten bok av Albert Engström och några bandkasetter där bl.a. Selma Lagerlöf och Piraten läser egna verk. Sedan en antologi av samme Pirat där han samlat prästshistorier, andras och egna och Steinbecks "Riddarna kring Dannys bord". En bok jag läste som ung gymnasist och som jag då och då tänkt läsa om. Nu får jag chansen. Vidare Astrid Lindgrens bok om sina föräldrar och sin barndom. En bok jag bestämde mig för att läsa om när vi var i "Bullerbyn" i somras.

Sist, men inte minst köpte jag så den gamla hederliga Folkskolans Läsebok, den jag en gång gjorde mina första lärospån i. Jag kämnde igen bilder och text direkt när jag bläddrade i den men insåg efter ett tag att det inte var mor som var rar utan mormor. Det kan ligga något i det också.


Anna sökte en speciell bok av Joyce Carol Oates, som handlade om Marylin Monroe och hette Blonde. Det var ett så enormt utbud av böcker att det var svårt att finna en speciell så döm om min glädje när jag plötsligt upptäckte boken och Anna glädjestrålande köpte den. För en spottstyver.


Nu var vi trötta och satte oss på ett fik innan vi drog oss hem med våra fynd. Sedan har vi suttit som värsta småborgerliga familj och haft litterär salong, med TV:n avstängd, och en läst en bok i var sitt soffhörn. En i allt mysig kväll. Förresten. Jag har också kokat skaldjursfond på de kräftskal och räkor som var över sedan igår. Det luktar gott.

Saturday, August 16, 2014

Kräftskiva

Idag gick kräftskivan av stapeln och till sist blev den väldigt bra. Jag började dagen med att laga två blåbärspajer, som jag glömde kvar i ugnen. De var inne ungefär dubbelt för länge, men blev fullt ätbara trots lite väl brynta toppar här och var. Jag gjorde också en äkta vaniljsås, på vaniljstång, grädde och äggulor. Även den vart lite tveksam för såsen kokade lite väl länge och skar sig lite lätt. Den vart grynig, även om den smakade alldeles utmärkt.


Det höll dock på att bli lite problematiskt med bjudningen ty igår kväll hade Jimmy börjat tala om vår skiva med det unga paret med den kalvhöga hunden, som var med oss i midsomras. Jag kände direkt att om de kommer så ville inte jag vara med och även Anna tyckte det var jobbigt. Vi enades till slut om en inbjudan som de till all lycka tackade nej till. Kanske anade de att man inte kan ta med hur stora hundar som helst på kalas i en trång veranda.


Av pur glädje inbjöd vi dem till en framtida surströmmingskiva, vilket de mot alla odds tackade ja till. Jag funderar på att säga rent ut att hunden inte är välkommen, men då tar det väl hus i helsike. Nåväl. Vårt kalas idag gick väldigt bra. Vi blev bara tio styck till sist och det var alldeles lagom för att sitta vid  mitt gamla köksbord. De som inte heller kom var Pelle med äldste son, vilja sprang midnattsloppet och kusin Carina som blivit tillfälligt opasslig. 




Vi åt länge och väl. Förutom kräftor blev det Västerbottenpaj, ostbricka, bröd och blåbärspaj. Sedan satt vi alla och pratade om skolproblem, vilka numera berör mig föga och om utbildning av förskolelärare, vilken tycks lämna mycket i övrigt att öka. När det blev för mycket skolprat gick jag ut och satte mig på bryggan och tittade på stjärnhimlen. Nu har gästerna gått och Anna och jag sitter och lyssnar på ett gammalt sommarprogram. Skönt med en liten veranda.