Barnkalas

Vi vaknade till en solig morgon ute i skogen och därmed hade vi haft den förste övernattande gästen i nya sängen i storstugan. Efter en frukost där vi pinade i oss de sista räkorna städade vi upp, ställde in bord och stolar och Anna diskade. Det går fortare än man tror att fixa till det efter en kräftskiva och vid halv tolv var vi tillbaka inne i stan. Nu var det bråttom ty vi skulle vara på barnkalas klockan ett.

Det hann vi. Där var det fyra-fem föräldrapar i mina egna barns ålder och med varje par följde ett okänt antal småttingar som förde ett himmelens väsen. Alla vi karlar fick en fristad framför TV:n där de sista tävlingarna i Friidrotts-VM avgjordes. Anders skulle flyga hem till Norrbotten vid sextiden så vi for iväg efter ett par timmar för att hinna äta innan dess. Valet föll på en nyöppnad kinesrestaurang, som hade fått lysande recensioner i stadsdelstidningens restaurangguide. Vi valde buffé och den var verkligen jättegod.

Sedan vi kört iväg Anders till flygbussen åkte vi hem och gjorde kväll. Jag hade tagit vara på alla kräftskal från igår och ställde mig att koka fond på de,m. Det gick nog bra även om resultatet blev en gråbrun sörja. Den luktade dock rätt gott. Det ska nog bli fina fisksoppar med den stommen.

Sist ikväll tittade jag på 103-åriga bloggaren Dagny Carlsson från programmet om att bli gammal. En fascinerande människa. I en scen såg man hur hon ledde en Datakurs för yngre åldringar och där kände vi igen vännen M, som varit ute i vår stuga två gånger i sommar. Dagny har 20 000 följare på sin blogg. Jag har en och han läser nog ytterst oregelbundet. Sedan lär det finnas några, som läser, men inte kommenterar, och det kanske är lika skönt det.