Så är man då bliven morfar. En
mycket större upplevelse än jag kunnat föreställa mig. Jag har hört uttrycket
”Barnbarn är livets efterrätt” och klassat det som en meningslös floskel, men
när det klickade till i mobilen i morse och J skrev att den lilla flickan var
född, ja då kändes det väldigt starkt.
Jag satt ute i stugan och visste
att just nu ligger min lilla tös på ett sjukhus, långt bort i främmande land
men ändå kom det som en total överraskning när beskedet kom. Jag, som faktiskt är
en rätt blödig person, satt där plötsligt i favorithörnet och var så gripen att
jag fick samla mig en bra stund innan jag kunde ringa de närmaste och berätta.
Allt hade gått fint, mor och
dotter mådde bra och genast började det klicka i mobilen när mormor och bröder
hörde av sig i vårt gruppmeddelande. Det är ju så man umgås nu för tiden när
man bor i var sin världsdel. Det är bara att hoppas att det fortsätter lika
bra som det börjat. Och snart skall jag ner och beskåda underverket. Det är ett
vackert barn. Morfar upp i dagen.
Resten av dagen blev rätt
okoncentrerad och jag gjorde inte så mycket mer nytta än att tillreda en
tacosupé för Anna. Paula och Jimmy och nu sitter vi mätta och belåtna i
soffhörnet och väntar på Idol.
2 comments:
Stort grattis morfar Alf och må dotterdottern inte likna dig! Det vore ju synd om henne 😉!/sysM
Det kan du ha rätt i. För övrigt satsar ju vi i vår familj mer på de inre kvaliteterna.
Post a Comment