Det var för att fira barnbarnets ettårsdag, som vi steg upp halv fem i morse och letade oss ut mot Arlanda.
Så dags på dagen kan man vara nästan alldeles ensam i ett helt tunnelbanetåg.
Döm därför om vår förvåning då vi kom in i avgångshallen och där var sprängfullt med folk. Läslov!
Även i Paris fanns det många resenärer så Martina, som är ung och stark, fick stå hela resan in till stan. Här fotar hon mig ...
... och ytterligare en stilig man iklädd hatt.
För visst ser man rätt proper ut när man är så här välklädd. Här vid Nation i väntan på nästa tåg.
Framme hos dottern bjöds vi genast på fika. Croisanter och god ost och det satt fint i en tom mage.
Det hade dock hunnit bli lunchdags och därför for vi snart in till centrum och stamkrogen - Sarah Bernard -
där vi beställde in det gamla vanliga: entrecôte med pommes frites och crême caramel till dessert.
Efter detta vidtog turistande. Inte bara för oss utan också för en liten Travel Bug, som jag fann i geocachen vid Jättegrytan. Den vill nämligen bli fotad vid sevärdheter:
Triumfbågen
Moulin Rouge. Det är Martinas hand som syns på bilderna också.
I närheten av Moulin Rouge ligger en annan favoritplats. Caféet där Amelie från Montmartre spelades in.
Mitt hårt ansatta knä sade nu till mig att det var dags att hämta väskorna och checka in på hotellet. Vi fick rum högst upp. På femtonde våning.
Där uppe hade vi hela stan för våra fötter.
Och jag som satt mig i sinnet att aldrig se eifeltornet hade det nu rakt framför mig i all sin glans. Så gick det med den föresatsen.
På hotellet tog vi oss en liten siesta innan det var dags för kvällens höjdpunkt - en läcker skaldjurssupé med räkor och vitvinskokta musslor hemma hos barn och barnbarn.
Detta smakade utmärkt och jag roade mig med att göra några små kulinariska konstverk. Det stackars barnbarnet fick nöja sig med en grönaktig sörja, som hon dock begärligt sörplade i sig. Efter dessa måltider var både vi och barnet trötta och gick och la oss i hotell- respektive spjälsäng.
No comments:
Post a Comment