Gode Sursill Husgavel

Nej. Jag har inte fått fnatt. Inte värre än vanligt i varje fall men det sägs ju att verkligheten kan överträffa dikten och det gjorde den idag, när jag fick ett genombrott i släktforskningen. Jag har ju länge sökt efter de påstådda adliga anorna hos min käre svåger. Hittills utan framgång men idag, när jag skulle börja söka svågerns farmors mormors morfar, odalmannen Johannes Hansson, förfäder fick jag träff på en gedigen forskarrapport, som publicerats i Släktforskarföreningen.

Johannes föddes 1762 i Trollabo i Hudene och dog 1814 på Ölanda Östergård. Hans föräldrar hette Hans Kullander och Anna Christina Lundbäck och det är den senare, som är nyckeln till adelssläkterna. Anna Christina är född i Herrljunga men hennes mor är född - hör och häpna - i Ryssland. Det är bland hennes förfäder jag hämtat rubriken till dagens text. Det är nämligen gamla finska och baltiska adelssläkter.

Jag skall inte trötta läsaren med så mycket mer detaljer, men jag testade några av namnen på Google och fick genast fram uppgifter om dem. Den som har tid och lust och ork kan ju slå in följande personer i sökrutan: John Larsson Lithovius (Slutet 1500-talet), Lauri Littonen (början 1500-talet), Olavi Hourenius (mitten 1500-talet), Erik Östensson Sursill (slutet 1500-talet), Henrik Husgavel (1600-talet), Britta Halsius (andra hälften 1400-talet) och Knut Fordell (början 1400-talet)

Knut Fordell är den mest avlägsne anfader jag hittills stött på i släktforskningen. Tyvärr inte bland mina egna förfäder, men han finns hur som helst 18 generationer bakom mina kära systerbarn J och K. Som i en bisats kan man också nämna att dessa syskonbarn är släkt med både Olof Palme och marskalk Mannerheim. Undrar vem de är stoltast över? Via sin morfar är de i alla händelser också släkt med Birger Jarl och DET är något att skryta med!

Jag har hunnit med lite annat också idag. Först for jag och handlade både björkved och fågelmat, som jag hade turen att få till prima extrapriser. Sedan for jag ut med grejerna till stugan, där jag tog mig ett par filosofiska timmar. Men plikten kallade och jag ville in till stan.

Det är ju Kanelbullens dag i morgon och således Kanelbulleafton idag. Här skulle bakas kanelbullar. Något jag inte gjort på mycket länge. Nu var det dock väldigt lägligt ty vi hade blivit lovade äpple i mängd av Robert och Caroline. Prima småländska äpplen och som tack vore en påse färska bullar mycket lämpliga. Dessutom är det roligt att överraska sambon på detta sätt när hon kommer hem, trött och sliten, från jobbet.

Nu vart överraskningen lite störd av att grannens exfru, utkörd sedan länge, lagt beslag på farstuplanet med ett par ikeasäckar som sovkläder. Ett djupt tragiskt fall men inget vi kunde/ville ta tag i. Hon är nedknarkad och farlig för både sig själv och lägenheten - eldfarlig. Vi ringde polisen tre gånger och exmannen likaså, men inge´n har hämtat henne - ännu.  Det är sådant som händer i staden ibland. Vi får se om hon ligger kvar här när vi vaknar i morgon.

För övrigt har dagen varit fin och vi fick en trevlig kvällsstund med kaffe och äpplen hemma hos RobCar.