Bonus tyckte Anna, som glad i håg störtade ut bland bilarna, tätt följd av mig och de andra. Även av Paula, som dök upp för att hålla oss sällskap. Det var faktiskt jag som handlade först - en liten julduk, eller kanske snarare ett stycke jultyg. Den kommer att bli fin på verandan till jul. Även Anna handlade. En samling årstidsbilder till skolan.
Vårt huvuduppdrag idag var dock inte att handla utan att fika så vi drog oss upp till serveringslokalen, som blev en överraskning. Den var rustik, på gränsen, eller över gränsen, till det skräpiga och man fick en känsla av att dammet alldeles precis hade lagt sig tillrätta efter sista höskörden. Jag tyckte stället gick an men de andra var så chockade av interiören, att de började skratta. I stället för att gråta.
Vi beställde in kaffe och smörgåsar och dessa var ekologiska så det förslog. Martina var den enda som valde riktig mat och det blev lammfärs idag också.
Hon skulle fara hem redan med 3-tåget, men vi, som inte hade träffat Robert o Carolin på länge, bestämde oss för att fortsätta dagen hemma hos dem. Vi körde därför lilla syster till stationen, där hon fick en stunds ro för kontemplation och eftertanke inför hemfärden.
Vi har som sagt inte träffat dem på länge och därför inte sett hur fint de gjort det på balkongen med blommor och nya möbler. Robert och jag satte oss vid TV:n Där vi tittade på en film om Atelier Crenn på Netflix. En film som Anders tipsat om eftersom det var den vi besökte i San Francisco i maj 2014. Damerna samlades i köket där Carolin gjorde i ordning en vacker och god rätt med pasta och lax, som smakade utmärkt.
Efteråt fortsatte vi att titta på bilder och gamla videoklipp medan mörkret sänkte sig och till sist kände vi att det var dags att fara hem. Det är ju en dag i morgon och vi behöver vila oss inför veckan.
Och nu sitter vi och tittar på ännu mer TV. Denna gång Marc Levengoods serie "Präst söker fru", som ger ett betydligt seriösare intryck än TV4.s variant.
No comments:
Post a Comment