Det tar sig i stugan

Idag for jag ut lite tidigare, för jag hade tänkt olja vår nya bänk. Det passade så bra idag för dels var det fint väder och dels skall det inte vara någon i stugan nu förrän vid nästa helg. Så jag la mig på golvet och strök olja på alla sidor av bänkarna - under, över, fram och bak. De såg riktigt fina ut när jag var klar och då tillredde jag mig en enkel lunch.

Då hörde jag plötsligt ett bekant kluckande ur kranen. Vattnet kom åter. Det har det gjort flera gånger det senaste dygnet. Så fort vi satt på pumpen har den pumpat upp vatten till oss och så fort trycket är uppe så börjar det sjunka och vi har blivit tvungna, att stänga av pumpen för att den inte skall bränna.

Vår azalea, som vi satt ut i rabatten
har åter börjat blomma.

Idag hade vår ordförande, som bor här ute hela sommaren, gjort ännu ett försök att knacka och vrida på tryckvakten - den lilla dosan bakom vattencisternen - och plötsligt hade hon hört ett litet knäpp och strax efter hur pumpen stängt av alldeles själv. Sedan satte den på igen för att få upp trycket och stängde av när det klart. Precis som en snäll pump ska göra.

Resten av eftermiddag satt jag och läste inne på verandan och lyssnade då och då på det härliga ljudet av vatten, som strömmar genom en öppnad kran. Vid femtiden for jag in till Sumpan och var med på körens tisdagsövning. Och nu sitter vi hemma och ser på ett trädgårdsprogram, som gått tidigare i kväll. Ett brudpar har bestämt sig för att fira sitt bröllop i en trädgård och experter på växter, mat och kläder har gjort allt väldigt fint.