Sista da'n i sta'n

Lilla jag har inte varit i kanonform idag. Glädjen på bilden nedan har vi inte sett hela tiden. Det har gnällts och gnuggats i ögon och matvägrats och vi har gissat på förkylning och feber och illamående men inget har stämt

Till slut kom vi fram till att den lilla stackaren nog helt enkelt var trött av alltför mycket händelser under den gångna helgen. Besök av morfar, babysimning och mängder av intryck tar ut sin rätt på en sådan här lite kropp och när vi lät henne sova ordentligt så folkade hon till sig någorlunda.

Efter frukosten gick vi iväg och handlade. Det finns kex och ostar här, som jag inte kan få tag på i Sverige och nu försåg jag mig. Visserligen kan jag inte ta med allt när jag far hem i morgon men Erika kommer ju på snabbvisit redan på tisdag och då tar hon med det jag inte får plats med.

Ja, jag köpte min gamla vanliga sexpack med små vinflaskor denna gången också fast jag har kvar från förra resan. Men ibland blir det vin till maten hemma och 25 cl är alldeles lagom för Paula och mig. Som synes finns det en hel del att välja bland i en vanlig fransk matvaruaffär.

Hemma igen vart det lunch och den blev så bedrövligt ledsam, att jag aldrig tog några bilder. Lilla tossan var helt ur slag och fräste ut mat över bordet så fort mamma närmade sig med skeden. Till sist var det dock mor, som med list och skicklighet vann och en någorlunda mätt unge la sig att sova igen.

Då tog jag och gick ner och satte mig på restaurangen nere om hörnet med ett glas vin och kände mig fransösisk. I de här kvarteren finns det inga turister och de som tänkt sig hit varnas av oförstående kamrater. Att här bor en myckenhet mörkhyade nordafrikaner betyder inte att kvarteren är kriminella. Det byter att de är befriande rena från turister och jag trivdes gott med mitt vinglas.

Jag såg också att det fanns wi-fi på stället, men struntade i det och satt i stället och såg ut på mina medmänniskor. En fin eftermiddagstimme. När den gått gick jag tillbaka upp och där var det dags för bad av litet barn.

Då inträffade samma under som igår. Barnet rapade ljudligt och humöret steg väsentligt. Vi kom på att den senaste tidens anti-diarrémat kanske haft lite för god verkan och gjort magen hård. 

  

Hon åt i alla fall sin kvällsmat med god aptit och sedan provocerade vi fram en god genomströmning i tarmkanalen genom att jag spelade upp inspirerande ljud på min mobil. Lilla e fattade galoppen och sket ner sig så det stod härliga till.

Efter det slank kvällsmjölken ner enkelt och barnet somnade snabbt och snällt som vanligt.

Själva unnade vi oss nu en lite mer substantiell kvällsmåltid - Paj med broccoli och skinka. "Oj" utropade Jean belåtet, när han fick se formen. "det är Alf som lagat mat". Hur han nu kunde se det....

Nu återstår bara att lägga sig och ställa klockan så att jag hinner upp i tid till flyget i morgon. Jag skulle egentligen varit här till på fredag, men Jeans resa blev uppskjuten och med tanke på att det skall vara över trettio grader här nere i veckan så drar jag mig hemåt.