Visst ska det finnas räda näckrosor i Fagertärn. Det har man ju alltid hört. Turistbroschyrerna har matat oss med färgranna bilder på denna, Tivedens rara lotusblomma, i granna fyrfärgstryck.
Men ack så besvikna vi vart när vi gått utefter hela östra stranden och inte sett något annat än resterna av en nedlagd industrijärnväg. Jag minns att jag varit här förut och då faktiskt sett en ros, som skimrade i klart rosa, men denna gång var det bara gula och vita i en salig blandning.
Men vi fick i alla fall se Fagertärn på vår väg mot Västergötland och styrde nu raskt vidare mot Kungslena där vi hade tur. Trots att vi kom försent så fick vi en guidad visning av en dam från kyrkan, som just skulle räkna dagskassan. Sedan var det bara att fortsätta hem till Trollhättan och kontstatera att allt vare sig likt och att blommorna levde i högönskelig välmåga.
Vi kunde konstatera att vi denna gång klarat 42 mil på nio timmar. Alltså nästan lika lång tid som resan till Murjek.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment