Ja, inte riktigt slut. Vi har klassdag i morgon och städdag på torsdag och avslutning på fredag, men nu har jag haft den sista lektionen på mitt 34:e år vid Fuxernaskolan... "Nu går 34:an i himlen in" skulle jag kunna sjunga.
Eleverna kom till sista lektionen - kemi - laddade med frågor om att få gå ut, men så fort de kommit in i salen upptäckte de alla att det var betydligt svalare där än ute i den trettiogradiga hettan på skolgården.
Vi var alltså inne och jag fick improvisera fram lite kända favoriter. Knallgas med stor plastburk som smäller så att fönsterrutorna bågnar. Självantändning av kaliumpermanganat med glycerol och färgning av gasollågor med koppar- och strontiumsalter. Allt avrundat med en svartkrutsblandning som flammade stolt upp mot taket.
Något som tillkommit nu, och som inte fanns när jag började 1973, är att flera elever genast håvar fram sina mobiltelefoner (styggelse sägs det) och filmar experimenten. Kan inte hjälpa att jag ser det mer som ett intresse för experimentet än för mobilen.
Jag berättade också för barnen att på den tiden fanns det inga räknedosor utan det enda hjälpmedlet man hade i matte var räknestickan.
Räknesnurror frågade lille David efter och jag berättade om hur man tog fram dessa skramliga monstermaskiner ibland när man skulle hitta på något roligt för sina barn. De tittade förundrade på mig.
Men nu är det eftermiddag och solen vräker ner från en molnfri himmel. Jag funderar skarpt på att ta mig en siesta innan jag fortsätter pilla med schemat och framför allt inan jag vågar mig ut. SMHI har dock lovat svalare väder i morgon och på torsdag rentav regn. Låter härligt!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment