Moderlig och mosterlig samvaro

Det är ingen ända på det myckna familjalivet just nu. Igår, onsdag, var det dags för ett besök av min åldrade mor och hennes ännu mer åldrade syster, Lisa. Ja, jag är nästan böjd att hålla med den färdtjänstförare, som talade om mor och dotter, när han såg damerna tillsammans.

Dagens stockholmsresa började med besök på anrika café Sturekatten, vilket var en fin upplevelse för oss alla tre. Att miljön är trivsam visste jag sedan tidigare, men även priset var bra. Bara 30:- för morgonkaffe med wienerbröd och vi lät oss väl smaka, bekvämt tillbakalutade i de gamla fina sofforna.

Sedan vidtog den traditionella rundturen genom stan och denna gång var det söders höjder vi tittade på. Via Mosebacke torg styrde vi bort runt Ersta Diakonianstalt och sedan in på Fjällgatan där vi njöt av utsikten över stan. I solsken och minus tio grader låg den som ett vykort för våra fötter.

Via ett kort besök på Skytteholmsskolan, där Anna fick hälsa helt hastigt på damerna, for vi hem till Huvudsta och åt lunch, innan dagen fortsatte. Mamma fick ifjol ett besök på Olle Olsson-muséet i present, men i somras var det ju stängt när vi var där så nu blev det ett nytt försök. Och vilket försök sedan.

Vi var de enda besökarna idag och guiden visade oss stor uppmärksamhet. Vi undrade om det kunde vara mästarens egen dotter som fanns där, men såg en uppgift om att dottern skulle vara född 1950 och så gammal kunde ju den här damen inte vara. Men det vare hon och när vi drack kaffe gav jag en helt ofrivillig komplimang om åldern. Mamma hade dock tyckt sig känna igen henne på många av tavlorna.


Vi fick en mycket trevlig pratstund i köket till det gamla hagahuset där Olle Olsson bott och där vår guide var född. Det kändes väldigt trevligt att mors födelsdagspresent blev så här bra. När Olle Olssons dotter fick höra talas om vår misslyckade visit i somras, samlade hon ihop ett antal vykort med faderns bilder och gav mamma som en försenad födelsedagspresent.