Systerlig samvaro...

... har jag ägnat mig åt i helgen. Och likadant blir det nästa. Stackars lilla syster! Alltnog. I lördags kom Martina upp till sta´n och efter en viss väntan på centralen hämtade jag henne för utfärd till Tollare, där vi bjöds på lunch av stugföreningen, som höll sitt sista årsmöte.
Stugbyn ska nu till slut rivas och förstämningen bland de som bott där sedan femtiotalet är märkbar. För Anna och mig går det an. Vi har ju redan köpt oss ett nytt litet pörte uti Täbyskogarna och kan se fram mot många fina grillkvällar i brasans sken. Värre är det för de som inte har ungdomlig kraft kvar för att starta om på nytt. Men sådant är livet.
Egentliga anledningen till Martinas visit denna gång var att kvittera ut den julklapp hon fick sistlidna jul och som innebar Balett på stockholmsoperan. Romeo och Julia med Prokofijevs fantastiska musik. Paula var "medtvingad" också, men fann sig förvånansvärt väl i sin lott och verkade inte lida nämnvärt. Tvärtom följde hon med i programmet och tyckte nog att det hela var en vacker upplevelse.
Efter att ha varit så här till den grad finkulturella for vi hem och tillbringade resten av kvällen framför melodifestivalen - som en slags motvikt alltså.
Även söndagen bjöd på finkultur. Och nu i form av brunch på Mosebacke. Ett etablissement där jag nu är nära nog stamkund sedan jag bevistat detsamma två helger i rad. Det var gott idag också och vi lät oss väl smaka.
Martinas besök i Stockholm avslutade med en tur till Kaknästornet där vi såg staden litegrann från ovan.
Sedan for hon hem, men inga surar miner för det. Vi träffar nämligen lillasyster redan på fredag kväll då vi skall avnjuta Anders´ spex i Linköping.