Det har väl inte undgått någon av mina läsare att det idag är 275 år sedan vår hjältekonung, Gustav II Adolf stupade i dimman i Lützen. Vad han nu hade där att göra. Dock har våra fosterländska historiker sagt att han skall firas och här i Västsverige gör vi det med bakelse.
Hur ofta har jag inte drömt om att vara vår hjältekonungs like. Spränga fram på löddriga springare, med sabeln i högsta hugg, slaktande tyskar för allt vad tygen håller. Eller träda upp tredskande skåningar på spetsiga pålar (en vacker tanke i sig). Men den den enda likhet jag lyckats uppnår med gamle Gustav är den som Odhner så käckt formulerade som att "han blev med tiden tämligen fet".
Och inte blev det bättre av att jag idag firade 275-årsdagen med TVÅ bakelser! Ja, vad fan skulle jag göra? Det fanns ju bara två-pack....
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Var det ingen som märkte min lilla felräkning?? Det är ju 375 år sedan GIIA stupade . . .
Post a Comment