En positiv sak med att ha barnen utrikes är att det blir så himla roligt när de någon gång dyker upp hemma i fosterlandet. Nu är det lilltösen som kommit på kortvisit och det kan inte hjälpas att det vart lite fuktigt i ögonvrån när hon kom skuttande över parkeringen vid järnvägsstationen igår.
Nåväl, det gick fort över, när vi for hem och installerade barnet i bästa sovrummet för att sedan fortsätta ut mot stugan där kvällens supé skulle förberedas. Sedan J tvingats återvända i förtid var vi nu "bara" fem personer men dessa bjöds en god måltid som vi dukade upp på matvinkeln av altanen.
O och K hämtades vid busshållplatsen och bjöds en frasig grönsallad med bröd som entrérätt. Under tiden hämtade jag även A som kommit direkt från jobbet med bussen. Vi fortsatte nu måltiden med inkokt lax vartill serverades skarpsås och dillkokt färskpotatis. Allt medan solen lyste från en klarblå himmel och koltrasten sjöng från sin gren i höga granen, precis som på beställning.
Det var väldigt trevlig att ha dottern och hennes vänner på besök och det kändes gott att se hur gästerna lät sig väl smaka. Som dessert hade jag valt en rätt jag aldrig gjort tidigare, men som blev väldigt lyckad - Pannacotta tillagad med äkta vaniljstång och dekorerad med limemarinerade jordgubbar. Det låter säkert mer komplicerat än vad det var, och erkännas skall att jag gjort i ordning allt inne i stan och sedan kört ut det till vårt fotogendrivna kylskåp.
Efter detta kändes det skönt att luta sig bakåt och konstatera att tösen inte behövde skämmas för sin gamle far denna gång heller... Fast det var ju förstås nära när vevgrammofonen, laddad med Lapplisa kom fram till kaffet. Kaffet var för övrigt vedeldat, vilket bara görs vid speciellt högtidliga tillfällen.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment