När det blev aktuellt att besöka Canterbury och jag insåg att även den staden låg vid sydostkusten (ja, jag erkänner, jag visste inte det tidigare) så såg jag här min chans att få uppleva denna bana.
Sagt och gjort. Dagen efter promotionen åkte A och E och jag med buss till den lilla staden Hythe vid sydkusten. Den staden utgör ena ändhållplatsen för banan och innan vi visste ordet av satt vi ombord i en av de små vagnarna. Spårvidden är bara 381 mm (ett drygt A4 på höjden) men trots det var vagnarna tillräckligt breda för att två personer skulle kunna sitta bekvämt i bredd.
Det var en tjusig upplevelse att susa fram genom det sydengelska landskapet. Vi reste bara halva banan, för all njutning måste njutas med måtta, och på nedresan satt vi i en öppen vagn, som visserligen hade tak, men saknade fönster. Vädret var ljuvligt och fartvinden, som inte var så dålig, fläktade i våra lockar.
Här följer så en räcka foton, helt utan kommentarer, från resan. Jag tror bilderna talar för sig själva.
1 comment:
Jag som ej var med på tåget är minst lika glad, om inte gladare, för att ni verkligen tog denna tur.
Post a Comment