Sunday, May 23, 2010

Alfheimers light (eller heavy???)

Käre svåger kallar det för Alfheimers var gång jag glömmer något och det är ett välfunnet uttryck. Nu i helgen glömde jag mina lägenhetsnycklar i en bom in till mitt kvarter. Jag ärnade köra upp ett kylskåp (fotogendrivet) till stugan ute i stora skogen och behövde därvid öppnar en vägbom in mot området jag bebor.

Detta gick bra, men vid utfarten, då jag också måste öppna med mina nycklar, uppmärksammade jag att det rann vatten under bilen, kastade mig på marken och konstaterade att det nog bara var kondens från AC:n. Det hela hade dock varit en så omtumlande upplevelse att jag direkt, och lugnad, satte mig i bilen och körde iväg. Inte förrän många timmar senare upptäckte jag att nycklarna saknades.

Min bättre hälft kom på att de kanske satt kvar i vägbommen och ett samtal till en granne bekräftade att så verkligen var fallet. Stor lättnad och ett löfte om flytande hittelön blev slutet på denna dramatiska händelse.

Kylskåpet då? Ja, det kom på plats och efter ett par timmars eldande med fotogen kunde vi ta ut iskuber ur skåpets frysfack. Mina bildade barn kan säkert förklara hur man kan få ut kyla genom att elda, men jag vet inte om jag vill veta det. Jag nöjer mig med att det fungerar.

Till slut vill jag så, à propos absolut ingenting, glädja lillasyster med att hennes ostar från Gäsene mejeri säljs långt borta i Solna - för endast 39,90 kilot - med denna bild från ostdisken på ICA Maxi, fotograferad idag.

2 comments:

Anonymous said...

det värmer en systers hjärta och själ//syse

India said...

Alfheimer, nej det tror jag inte. Efter långt sökande i min fältflora gav jag upp. Svaret fick jag ju genast av dig istället. Tack så mycket nu vet jag vad det är för något vackert som frodas i Grästorpasjön. Lite lätt förvirring drabbas vi dock alla av ibland och det är fullt normalt. Så ta det lugnt.