Friden har lägrat sig över korridorer och lärosalar. Stirriga pedagoger irrar runt utan att riktigt inse att terminen är över. Eleverna ligger hemma i sina krypin, redan invanda i en ny dygnsrytm med sömn på dagen och dataspel nattetid. Det är sommarlov. Mitt 39:e och näst sista.
Som vanligt kommer det lika plötsligt som varje år. De sista veckornas hetsjakt tar tvärt slut och man står där med sin tomma (nåja) kateder och stirrar ut över salen utan ett enda verb att böja eller blomma att bestämma.
Det skall medges att detta inte är någon helt oangenäm känsla heller för den delen. Jag finner mig snabbt i min lott som lektionsfri och förvisso finns det att göra. Årets schemaarbete (mitt sista) är utlämnat till allmän beskådan och många är de som förstulet smyger sig fram och frågar om man inte kan göra något åt just deras sena fredagslektion. Det kan man understundom ty förslagen från kollegor är sällan ondsinta utan ibland t.o.m. riktigt vettiga. Det är därför vi delar ut dem tidigt - för att ge ett intryck av medbestämmande.
Elevernas avslutning gick fint i år också. Deras avslutningsfest hölls för andra året i rad vid Gustavsberg i Uddevalla och de små liven verkade mycket nöjda. Jag tog massor av bilder som vanligt och for hem lite tidigare för att börja lägga ut bilder på min elevprofil på Facebook. Det var så roligt att se hur den ena eleven efter den andra kom hem när deras små gröna prickar tändes fram mot ettiden. De tryckte så ivrigt på Gilla-Knappen så man kan nästan tala om en virtuell efterfest på nätet.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment