Sedan ett par månader dras jag med en svullnad knät, kombinerad med en skada i menisken, orsakad av ett fjolligt snubblande på en lite sten vid stugan. Liten tuva stjälpte stort lass. Faktum är att jag masat mig iväg till vårdcentral och röntgen och nu väntar på en operationstid i knät. Förra gången fick jag tre månaders sjukskrivning men den här gången verkar det inte kunna bli mer än några dagar, i värsta fall.
Igår var det dags på nytt. Vi besökte bekanta i södra stadsdelarna och på min lott ankom att gå ut och rasta vovven. Det bar sig då inte bättre än att jag halkade och föll på en mossig sten. Det gjorde ont bortom svordomars gräns men efter ett par minuters stillasittande kunde jag ta mig hem för egen maskin. Det hela ledde dock till att jag idag avstår från stugan utan sitter här i stan och ser på friidrotts-em. Runt knät och vadmuskeln har jag lindat ett våtvarmt omslag och jag känner hur detta leder mig ännu närmare förgubbningens gräns.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment