Fredag men inte fridag

Fredagen i Paris var åter vardag. Dottern arbetade och jag fick reda mig själv, vilket jag gjorde med den äran. Först blev det dock den länge efterlängtade frukost, som jag improviserade fram första gången jag besökte henne - espresso, croissant, oliv och en liten god ost. Efter en sådan start på dagen var det lätt att ge sig ut i gatuvimlet.



Först styrde jag mina steg mot en geocache i närheten. Jag fann den enkelt men precis som jag plockat fram den ur sitt gömsle kom där en ung, glad kvinna rusande mot mig och började bubbla på franska om hur roligt det var att hitta cacher. Vi övergick strax till engelska men fortsatte inte vidare mot modersmålen eftersom hon presenterade sig som tjeckiska.

Jag hade blivit tipsad om en fin chokladbutik av Erika. Den skulle ligga vid Hallarna och dit for jag sedan cachen var loggad. Jag fann butiken direkt och där var julskyltningen redan igång så ett par juliga boxar inköptes. Sedan strosade jag runt en stund i jakt på fler julklappsaffärer men fann ingen. I stället letade jag mig upp mot Champs Elysée för där skulle det finnas en alldeles speciell kafffebutik. Jag har nämligen investerat i en lyxig onöda - en espressomaskin, som laddas med små kapsyler och dessa kapsyler sökte jag.



Det första jag såg var Charles de Gaulle i hela sin mäktiga gestalt. Dock icke levande utan som staty. Sedan jag beundrat generalen traskade jag på i den riktning där Triumfbågen syntes i fjärran, men någon kaffebod såg jag inte. Nu hade mitt intresse också börjat svänga åt väskhållet till. Har jag skaffat snygg överrock och stilig hatt så ser det lite töntigt ut att bära omkring på en liten kånkenryggsäck. Tycker jag. En snygg axelremsväska vore mer på sin plats. Fast inte för hutlöst dyr.

Sådana butiker fanns det fler av och i en galleria såg jag en som verkade innehålla väskor i min smak. Strax kom jag och expediten fram till en liten snygg sak i dataväskestil och med ett pris som visserligen var högt, men rimligt. När köpet var avklarat visade hon mig ytterligare några väskor, som såg betydligt elegantare ut, men som var mer än dubbelt så dyra. Jag tackade för mig och tog metron ner till Chatelet för att inta min årliga entrecôte på restaurang Sarah Bernard.



Jag gick där, mot restaurangen, med min nya väska, men en oro gnagde inom mig. Visst såg min väska ut precis som de dataväskor jag redan har? Visst var de hon sist visat betydligt elegantare? Visst har jag väl egentligen råd? Kommen hit vände jag, tog metron tillbaka upp mot Champs Elysée, stegade in hos den lilla japanskan i väskbutiken och genast kom vi överens om ett byte. Efter detta smakade middagen extra gott och belåten kunde jag fara hem och vila eftermiddag hos tösen.





Kvällsevenemanget idag blev ett besök på en italiensk restaurang dit vi anlände, uppsvidade och eleganta vid niotiden på kvällen. Först startade vi dock med en liten apperitif som tösen dukade fram hemma på köksbänken.





Erika i röd egendesignad klänning och jag i min grå kostym. Vet inte om det var inbillning men jag tyckte maten smakade ännu bättre när man kom uppklädd så här. I Paris kan man köpa sk. groupons, som innebär att man köper en kupong för ex.vis 25 euro och att denna sedan ger rätt till en middag för upp mot det tredubbla.



Restaurangerna räknar kallt med att ändå tjäna på affären genom att folk köper till vin och att de blir kända i en vidare kundkrets. Vi fick hur som helst en trerätters middag av bästa slag. Och när vi avslutat med chokladmousse respektive crême brüllé kunde vi mätta och belåtna återvända till den lilla trevna lägenhet där dottern har sitt hem.

Skickat från min iPad