Alfheimers slår till - igen

Man skulle kunna tro att en människa som är så till den grad beroende av sin mobiltelefon som vad jag är också skulle ha förstånd på att hålla ordentlig koll på densamma. Icke heller.
Jag glömmer den inte varje vecka, men ett par gånger i månaden. Än så länge bara hemma, men denna helg glömde jag kvar den vid stugan där den ligger i tryggt förvar till nästa helg.
Kanske berodde glömskan denna gång på att jag var så uppfylld av det lyckade resultatet av min strävan att lägga in ett brädgolv med dold spikning. Jo, vi har beslutat oss för att isolera golvbjälklaget för att få det varmt och gott om fossingarna. Idag började jag så slå fast de spontade brädor, som hittills legat upp och ner som provisoriskt golv. Fram kom släta, trävita ytor och inte en spikskalle syntes.
Kanske lite överkurs i ett enkelt ouppvärmt pörte på 8 kvm, men det är ju så roligt! Bilder då? Ja, dessa ligger även de i tryggt förvar i sagda mobil men nästa helg, när golvet är färdiglagt och mobilen återbördad skall ni få se hur det ser ut.
Är jag då onåbar denna vecka. Inte för att det ringer särskilt ofta i min mobil, men skulle någon läsare känna ett alltför trängande behov av att tala med mig så finns det ett reservnummer på eniro, som är knutet till min gamla avlagda reservmobil. En sann fanatiker har ju givetvis en sådan i sin ägo!