Thursday, February 16, 2012

Trött och lätt beskänkt

Den vakne läsaren ser genast att jag hittat prickarna igen. Och det är inte konstigt. Besöker man ett modernt hem hittar man förr eller senare en dator med Ärans och hjältarnas språk och så även här. Så nu kommer en kort sammanfattning på svenska av dagen som gick, den andra här i Cork på södra Irland.


Sedan jag sist var här har den Stora Irländska Frukosten suttit klistrad för mitt inre synfält. Idag fick jag äntligen återuppliva den med fläsk, korv, blodkorv, tomat, ägg och champinjoner. Allt givetvis stekt. Till detta fyra sorters bröd och goda marmelader. En frukost som man står sig på ända fram till lunch.


Väntetiden ägnade vi åt geocaching och det tycks mig som om sonen insett att detta är en rolig och meningsfull sysselsättning. Han skall nämligen introducera skattjakten med GPS för sina arbetskamrater nästa gång de har aktivitetsdag. Vi testade idag en variant där vi gick utefter den medeltida stadens storgata och på sex olika platser samlade ledtrådar i form av siffror med anknytning till de senaste 900 årens historia. Vi såg också en ko i ett träd. Utanför en konstskola. Undrar om det har något samband?


Med siffrorna i bagaget tog vi en fika och beräknade koordinaterna för det slutliga målet. Den plats där skatten (burken) till slut skulle finnas. Och det gjorde den. Jag fann den direkt och tyckte mig skönja en viss förvånad uppskattning hos sonen. Vi gingo nu hem, mätta på skatter och kilometrar och tillbringade siestan horisontellt.


Men skam den som ger sig. Middag går inte att hoppa över och snart satt vi där igen, med snålvattnet rinnande mellan oxeltänderna och en gammal hederlig fish and chips på bordet. Desserten tog vi sedan hemma dit vi återvände och gjorde semlor.


Vi hade hunnit lite annat också. Köpt en riktig telefon (nåja, ganska riktigt = Android) till sonen och en almanacka till stugan. Dessa testades respektive besågs innan kvällen avslutades med ännu en After Work. Denna gång med det gamla arbetslaget. Därav kommer det sig att den gamle skribenten nu känner att aftonen nalkats och att det är dags för närkontakt med kudden. Sov gott!

1 comment:

eva said...

Kul, han ser nöjd ut den förstfödde och gott äter ni förstår jag.