ÅR efter år och mil efter mil har jag framfört mitt fordon och endast ägnat ett förstrött intresse åt hastighetsskyltarna. Så idag hann rättvisan äntligen ikapp mig. I slutet av en rak, fin, bred 70-väg i Laxå stod en lite poliskonstapel med sitt mätedon och klockade in mig på 81 km blankt.
En hastighet som jag hade kört eftersom det var den enda rimliga på den vägen idag. 70, som någon insnöad trafikbyråkrat ansett vara lagom, fanns inte i min värld. Men det var bara att se glad ut, erkänna sin synd och plocka ut ett inbetalningskort på alltför många sekiner.
Tänk vad roligt jag kunnat ha för de pengarna. Åkt till dotera på kontinenten och lunchat en helg. Köpt tågresor på inlandsbanan. Köpt ny bil - nej, förresten. Inte det. Så höga var inte böterna.
När jag sedan tänkte på saken insåg jag att om man slår ut dagens summa över alla de gånger jag kört någon kilometer för fort så är beloppet egentligen rätt blygsamt. Fortsättningen av resan höll jag den lagstadgade hastigheten eftersom jag är klok nog att lära av mina misstag. Detta ledde till att jag agerade bromskloss utefter hela E20 och hade en lång radda fordon efter mig.
Med dagens bot har nu mitt brottsregister spätts på ytterligare och omfattar till dags dato (bortsett från några P-böter)
Pro Primo: Böter för att ha skjutsat jämnårig på cykel 1965 (25 kr)
Pro Sekundo: Böter för att ha förvarat sprit på logementet samt även förtärt en del av densamma 1971 (5 dagsböter à 6 kr)
Pro tertio: Böter för fortkörning 2009: (som jag fort förtränger efter att ha matat in det på min internetbank)
No comments:
Post a Comment