Söndag i Paris

Till varje riktigt parisbesök hör en tur till matmarknaden, det stora varuhus av marknadsstånd, som slås upp på torget och tycks ha sin storhetsdag just på söndagar. Vi inleder alltså dagen med en promenad dit och där är ett liv och ett kiv. Stora, stressade arabiska köpmän skriker Jalla Jalla i mun på varann hela tiden och slänger varor och sedlar fram och åter över disken.

Allt i färskvaror finns att köpa även om frukt och grönt dominerar. När det gäller grönt sträcker jag mig till en rejäl påse inlagda oliver av olika slag. I övrigt blir det ett par goda ostar och några rökta och lufttorkade korvar. Mums för en liten magge!


En rask promenad hemåt och sedan bär det av på cykel mot Bois de Vincenne, den "skog" som ligger närmast till hands för invånarna hör i östra delen av staden. Paris har ett förnämligt uppbyggt system av hyrcyklar och vi tar oss var sin och trampar iväg. För säkerhets skull på lite mindre, om än längre, vägar.


På vägen dit stannar vi till vid ett slags krigsmonument där jag tar min första utländska geocache. Den är inte så svår men det är däremot den som ligger i en grotta i "skogen". Där får jag ge upp eftersom det är för många mugglare i omlopp för att jag skulle kunna söka riktigt grundligt. Medan jag letar springer tösen två varv runt sjön.


På hemvägen stannar vi till vid ett nedlagt, enormt bussgarage. Där har grafittimålarna fått fria händer att skapa sin bilder på två jättestora betongväggar innan allt rivs. Vilka bilder de gör! Detta är så långt från klotter man kan komma.


Visst, det finns deformerade bokstäver, som flätas in i varann intill oläslighet, men med en helt annan stil, finess och färgglädje än vad man är van vid. Men där finns också fullödiga konstverk med vass politisk udd, utförda med en omsorg och skicklighet som om konstverket skulle vara för evigt.


Det gör de inte. När färgen torkat och graffittimålaren ger sig av kommer en ny konstnär dit med en roller och målar över det hela för att skapa sin egen bild. Det är därför troligt att de är ganska glada över alla oss fotografer som trängs bland färgburkar och lösningsmedel. Så fort vi kommit hem och fikat går jag tillbaka till garaget och strosar runt på egen hand i över en timme utan att någon tycks ta illa vid sig av min närgågna nyfikenhet.


Dagen avslutas med en maffig trerätters söndagsmiddag som vi lagar till själva. J blir för första gången någonsin i denna lägenhet bjuden på en rejäl köttbit. Den, tillsammans med förrätt och dessert, sitter inte illa. Nöjda, mätta och belåtna avslutar vi nu andra dagen i Paris och går till sängs för att ladda inför en ny vecka.