Hennes matte har börjat undra över hur det kommer sig att vovven reser sig direkt, från den allra djupaste slummer, var gång jag närmar mig köket. Snart kanske hon lägger ihop ett och ett och får det till tre...
Idag var det omdömen för sjuorna som stod på programmet. De kommande veckorna förmörkas av utvecklingssamtal, som blir mer och mer verklighetsfrämmande ju fler direktiv skolbyråkraterna serverar. Men som sagt, jag skönjer ljuset i tunneln.
Och ingen skall klaga på arbetsmiljön i den lilla stugan. Den är så liten att stearinljus räcker för att hålla undan både mörker och kyla. När skymningen lägrar sig över skogen stänger jag ner min lap-top, sätter mig i soffan och fredagsmyser till tonerna av Sven Olof Sandberg, Edvard Persson, Bertil Boo eller någon annan storhet från Annu Dazumal
1 comment:
Fredagsmys har ju blivit ett begrepp och du har verkligen förstått innebörden av detta. Jag avundas dig inte att arbeta i skolan däremot med tanke på alla konstigheter man sysslar med på högre ort. Det är inte lätt att vara förälder heller. I våras fick jag ett anfall och mailade utbildnings ministern. Efter några månader fick jag ett svar som inte var värt någonting. Hur ska man hitta runt i denna djungel som kallas skola? Hur vet man att ens barn får med sig det som dom behöver för framtiden? Varför är ingenting enkelt längre?
Tacka vet jag gamla svart-vita långfilmer, enklare saker finns inte. Snyggingen får flickan och alla oklarheter löser upp sig på slutet. Jag älskar lyckliga slut!
Post a Comment