Valborg 2013

Det må vara en åldrad herres privilegium att få odla det mått av nördighet han finner behag i. Således har jag just nördat mig igenom en härlig valborgsmässoafton ute vid den fagra Hullsjön öster om stan. Platsen har alltid haft väldigt god karma för mig, ända sedan den tid då lille A och jag for dit tidiga vårmorgnar med kikare i högsta hugg för att beskåda vårfåglar. Vi kanske inte såg så många på nära håll, men den medhavda fikan satt alltid fint inne i fågeltornet.

Idag bänkade jag mig vid den utsiktsplats i sydvästra ändan av sjön, där naturvårdsföreningen satt ut bord med bänkar, bara för mig att slå mig ner vid. Jag var lite orolig att fler skulle ha letat sig ut hit denna afton och därmed nekat mig nöjet att fira Valborg i Splendid isolation. Oron var obefogad och jag kunde njuta av vårstämningen hela kvällen.

Valborgsmässoeld i det lilla formatet

 Det skall dock medges att det var jäkligt kallt och blåsigt. De medhavda marschallerna, som skulle symbolisera majbrasa, kunde jag inte tända förrän i skymningen när vinden mojnat något. Jag hade dock förberett mig på hårt väder och var så rejält klädd att jag på intet vis frös.

När jag kom ut dukade jag genast upp ett litet valborgsmässobord med vit duk, glas och tallrik och lade ut bilden på Instagram för att förfasa min närmsta omgivning vilket lyckades. På bilden syntes ingen mat men var lugn, den fanns och jag lämnade ingalunda bordet hungrig när mörkret lagt sig och radions utsänding från Uppsalastudernas vårsång var över

Solen går ned i nordväst...