Den första burken fann jag vid en gammal ek utefter vägen mot Lidköping, strax utanför stan. Den var lätt funnen och jag trodde resten av cacherna skulle gå samma väg. En lustig detalj var att E, som skulle på orientering hade fått syn på en lite hyrbil och en liten farbror vid vägkanten och eftersom hon tyckte han påminde om mig ringde hon och kollade och visst var det så.
Första rejäla stoppet blev Skara där jag tog en nostalgisk vandring på de små rester som ännu finns kvar av det vi västgötar en gång ansåg för världens största smalspårsbangård. Från Skara fortsatte jag mot Axevalla hed där jag drabbades av dagens första miss. En cache, som skulle finnas i en enbuske gick inte att hitta. Trots att jag vände på vartenda barr såg jag inte en kotte.
Då gick det bättre vid den första kyrkoanhalten trots att där inte finns någon kyrka längre. Hångers ödekyrkogård i södra ändan av Hornborgasjön, vilken är bekant för att kung Inge d.ä. lär ligga begravd där. Kanske under denna långa sten som låg mitt på kyrkogården.
Slutligen avslutade jag dagens sök med två DNF (Did Not Find) som jag försökte med redan för två år sedan, men med lika klent resultat då. Just dessa är erkänt svåra och jag misstänker starkt att den första är borta eftersom jag fann rester av en burktyp som är vanlig bland cacher. Den andra är av det slaget att antingen ser man den direkt eller också kan man leta hur länge som helst. Jag såg den inte direkt utan gav upp efter fyrtio minuter och for iväg till lillasyster.
Någonstans i eller omkring det här trädet skall en liten burk vara gömd på ett sjusärdeles listigt sätt. Jag gav upp efter 40 min och vände mig i stället om mot en av Sveriges vackraste utsikter, Den från Karleby och österut
Till E o B hittar jag dock och på deras trevna veranda undfägnades jag med blåbärspaj, som läkte ett stukar självförtroende. Sedan var det bara att fara hemåt men då, när jag passerade Herrljunga gjorde jag ett impulsstopp och traskade iväg mot den plats där Herrljunga gamla kyrka bör ha legat. Där fanns ingen cache, men faktiskt ett kors och en skylt så den fann jag i alla fall och nöjd kunde jag avsluta min förstamajtur runt Västergötland.
3 comments:
Om du letar efter kottar under enbarr, så får du väl ha tur, för det mesta får enen bär har jag för mig, men det är klart, jag är ju bara en simpel förskollärare och inte en biologidito, fast nu kryper det en myra på skärmen på datorn ;-)
/MÖ
Det var nog ingen myra utan en skalbagge (Bug på engelska....)
Det var en alldeles livs levande, vanlig svart myra av den sort, som gärna kommer in och hälsar på!
/MÖ
Post a Comment