Snabbt och lätt hade grillmästare Jan fixat till godsaker för både karnivorer och vegetarianer och vi lät oss alla väl smaka inne vid det dukade bordet. Karins uppdykande på scenen verkar lovande för plötsligt öppnas en möjlighet att jag skall kunna få igång min gamla stelnade nyckelharpa, som utgjort en mödosam väggprydnad i snart femton år. Kanske kan det också bli så att vi verkligen skaffar oss biljetter till Winnerbäck och Kent i augusti.
Upptäckte just att Karin inte fastnade på någon av bilderna men det är i alla fall hennes arm som skymtar på dessa båda bilder |
Tiden flög fort fram och det var mörkan kväll när jag drog mig hemåt, nöjd och belåten med min dag. Det har förresten inte bara varit fest. Jag har fortsätt plocka undan frammeliggande pryttlar och även börjat röja i skåp. Köksskåpen har tömts på specerier som nu hamnade i soporna, men nästa lika gärna hade kunnat doneras till en kitchigt museum. Men mer därom en annan dag.
No comments:
Post a Comment