Långvandring

Dagen var tänkt att ägnas åt bilfärd ut på landet mot den kända staden Kilarney långt borta i väst. Vid uppvaknandet möttes vi dock av ett väder som förtog all lust att ge sig ut och turista på landsbygden. Så här års är den grå redan när solen skiner, det såg vi ifjol. Så vi stannade hemma i soffan och väntade på¨bättre väder medan TV:n körde gårdagens OS i sammandrag. En på det hela taget mycket behaglig förmiddag.


Mot lunchdags hade det dock klarnat upp och N tog mig med ut på långpromenad, förbi katedralen, genom en park och bort till hans förra lägenhet borta på höjderna i öster. Katedralen var en besvikelse ty den var stängd pga reparationer och jag bereddes alltså inget tillfälle att möta min frälsare - denna gång heller. De är ju katoliker här och kyrkan kände väl på sig att en hednisk kättare från norr närmade sig. Förra gången detta hände kom de i skepp och kallades vikingar.


Parken var däremot öppen och trots att det fortfarande är djupaste vinter i Sverige kunde vi här se både penséer och primulor som blommade lite försiktigt i planteringarna. N pekade ut en bänk på andra sidan en fin damm där han och lillasyster suttit och läst när hon var här på besök i somras.


Vi fortsatte upp mot gamla lägenheten som vi raskt gick förbi. VI ser nog lite lustiga ut när vi skrider fram utmed gatorna. Först N, ung och spänstig, med raska steg och ett par meter efter jag, kämpande mot andfåddheten för att hänga med och nu har jag inget knä att skylla på... Till slut landade vi på en gourmnetpub där lunch intogs. Det var inte bara gott utan även så rikligt att t.o.m. jag fick lämna bordet utan att orkat äta upp allt.


Nu är vi dock tillbaka och jag måste motvilligt medge att allt detta gående nog egentligen är ganska nyttigt med tanke på att en och annan kolhydrat slunkit ner denna vecka.