Julfestandets tid

Jag, som aldrig brukar vara ute på något alls, har nu hamnat i rena stimmet av julfestligheter. DEt tackar man för. Det började i onsdags då kommunen bjudit hela utbildningsförvaltningen på stort julbord på Stenungsbaden. Fylld av förväntan och skrudad i den grå kostymen äntrade jag en av de tre bussar som tog oss ut mot havsbandet.

Huvudbordet, innan det skövlats av 150 barnafostrare

Jag har ju upplevt ett antal julbord genom åren och varje gång sagt mig själv att NÄSTA gång skjall jag äta med sans och klokhet. Skippa det billiga mättande och koncentrera mig på de små dyra delikatesser som står att finna bland fat och skålar. Men - så ser man senapssill, sherrysill, sill på längden och sill på tvären. Följt av ägghalvor med räkmajonäs, kallrökt och varmrökt lax, kokt lax och gravad lax. För att inte tala om syltor och röror, skinkor, korvar, små runda köttbullar, revbensspjäll och krämigt läcker frestelsen à la Janzon.

Panacotta och ris à la Malta frestar vid dessertbordet

 Inget av detta är särskilt billigt och inte heller våldsamt mättande, men sammantaget... Mängden av godsaker får mig att tappa fattningen och snart fylls varje skrymsle och vrå i lilla maggen av julbordets håvor. Pustande andas jag ut efter fjärde varvet runt bordet och önskar jag hade den lilla gåsfjäder till hands som medeltidens abbotar plägade pensla halsen med vid sådana här tillfällen. Nu fick jag gå ut i kylan och röra mig en stund för att kunan njuta något litet av dessertbordet. DEt funkade. Sillen sjönk undan en bit och jag fick i mig äggost, panacotta, struvor och nougatbitar.


Detta var onsdagen och sedan blev det lördag.

De groupons som E och jag festade runt på i Paris till mycket ringa penningar (speciellt för mig, som lät tösen betala)  finns även här och bonusbarnet hade köpt 3 Groupons till en Julgala i nyinvigda Friends Arena. Vanligt folk betalade minst 395 för festen men vi slapp undan med 99:- Bara en sån sak bäddade för succé. I övritg visste jag väldigt lite om vad som väntade och gick dit utan några som helst förväntningar.

Arenan är enorm. Man känner sig liten som människa när man går bredvid den.

 Kanske var det därför kvällen blev så fantastisk. Allt (nästan) vad landet har av toppartister framförde en rapp och häftig föreställning med sång och dans. Där var gamle Lasse Berghagen och ungdomarna i EMD, Molly Sandén och Lisa Miskovski. Där var Peter Jöback och min personliga favorit, Belgiska sångerskan Kate Ryan, och där var, som grädde på moset, Loreen, som körde en magnifik version av sin schlagervinnare. Så det var verkligen en kväll att glädja sig åt och på hemvägen laddade jag ner den app som visar vilka groupons som är aktuella för tillfället.

Även inomhus är det stort. Turligt nog visar gigantiska bildskärmar vad som händer på scenen. Här är det tydligen Peter Jöback som sjunger

Idag slutligen har vi gått på julmarknad i Sigtuna på det som anses vara Sveriges äldsta gata. Men besöket höll på att gå om intet ty fler än vi ville uppleva den julstämning som infinner sig bland försäljningsstånd på en snöiga gator under rimfrostiga trädgrenar. Det fanns inte tillstymmelse till parkering men precis när vi gett upp och skulle lämna den lilla staden åt sid öde fann  vi en plats, bara en dryg kilometer från centrum.

Trängsel på julmarknad i Sigtuna

Längst bort, i församlingshemmet, kunde man dock pusta ut med
kaffe och smörgås till ett pris, fjärran från storstadens

Vi fick en fin promenad efter en istäckt Mälaresjö och trängde oss sedan in i julvimlet där vi gjorde några små fynd här och där också småningom lämnade staden med var sina kassar i händerna. Så nog har det blivit julfestande den sista tiden, det kan man inte klaga på.