Lucia

Idag är det lucia i kungariket Sverige, men det märks inte så väldigt mycket måste jag medge. Jo, det var ett femminuters inslag i morgon-TV från hovstallet och kanske var det ännu mer senare, när jag stängt av TV:n och stuckit till skolan. Att skolan är en spegelbild av verkligheten är slående en sådan här dag ty inte ens här hade vi någon Lucia.

Förr hade vi fotografier på luciakandidater från de olika klasserna och elever röstade fram en segrare. När musikläraren frågade vilka som ville ställa upp i år var det bara fem kandidater - fem stadiga drufsar i nian, som vanligtvis visar ett synnerligen begränsat intresse för skolans aktiviteter. Musiklärare och skolledning hyste en starkt begränsad tilltro till gossarnas bevekelsegrund och ställde in hela firandet. I stället hade vi luciamys i uppehållsrummet. Alla fick lussekatt, pepparkaka och julmust till tonerna av luciasånger ur högtalarna. Ingen tycktes protestera mot detta.

Liten luciatärna 1984

Nej, det var annat när jag var lite,. Då kom mor in i vitt linne med rött skärp, bricka med tända ljus i kulljusstake och nybakta lussekatter. Och så Helgas pepparkakor naturligtvis. Mitt allra äldsta minne av detta var den lussemorgon i början av femtiotalet, då mor väckte oss och berättade att i natt hade det snöat. Jag minns hur jag rusade upp till fönstret och verkligen såg trädgården ligga där, inbäddad i vitt, i det grå morgondiset. Så lusse är en fin tradition och jag vill minnas att jag fick uppleva mors kaffebricka även som vuxen en gång då det slumpade sig så att jag var hemma en luciamorgon.

Blivande mästterkock bakar pepparkakor

När jag sedan fick egen familj med små gulliga telningar blev det dessa som lussade och som gjorde det med stort allvar, även om glöden, med stigande ålder, falnade på sina håll. De vet dock hur en riktig lucia skall firas och det är  något som dagens ungdomar nu håller på att missa. Det var bättre förr!