Nyttan av en vevgrammofon

Jag går mot min sjuttiosjunde terminsavslutning men även för mor var det vinterlov dessa dagar. Hon konstaterar förnöjt att nu var det slut med tidiga morgonskurningar på ett tag och dags att håva in förtjänsten. Tyvärr anger hon inte storleken av densamma, vilket hade varit kul att veta, så här 69 år senare.

Den 14 dec 1941 är det söndag och mor är i kyrkan faktiskt. Kanske är det för att ta en titt på ett annat nyförlovat par: Elvy och hennes fästman, som i den trängre familjekretsen kallas Gondoljären, men som i tidens fullbordan skulle byta namn till Elvys Presley. Föga anade väl mor att den lätt åldrade hemmansägaren Elvy, som fått ihop det med den betydligt yngre drängen, faktiskt ingick i en gren av samma släkträd som hon själv.

Hur som helst älskade Jonsönerna och döttrarna att ”driva jyckel” med folk och det är inte att undra över att mor och Olle traskade upp till Gundleberget, grannstället, som ägdes av Elvy och för tillfället var obebott, och ställa sig att skrika ”brudparet ut” i vinternatten. För nu var det vinternatt med snö och kyla.

Slakten verkar vara klar och mormor och mor bakar kakor med fantasifulla namn var dag. Av kristider och restriktioner och ransoneringskort märks intet. Den 17 december roar sig Olle och mor med att ta ner vevgrammofonen till ladugården för att se om musiken skulle ge mer mjölk och få hönsen att värpa bättre. Föga anade hon väl även här att hon denna dag, 13 år senare, skulle ta tåget till Falköping för att föda ett litet rart flickebarn, som i dag alltså nått upp till aktningvärd ålder.

Musiken då? Nej, de fick inte fram något entydligt resultat av sin forskning men det var säkert roligare att mjölka till Sven Olof Sandberg och Edvard Persson.