Hos Carl Michael

Ibland har man tur. Bästa vännerna i stan har en bror som är krögare och som nu i jule- och födelsedagstid bjudit våra bekantingar på fin middag på sin krog. ”Ta med er ett par vänner” hade brodern sagt och till vår stora lycka valde de oss!

Det är inte ofta man kan gå in på sådana ställen och bara välja och vraka vad man vill ha. Carl Michael heter stället och dess specialitet är svensk husmanskost. Ack, så sällsynt i dessa tider med italienska, kinesiska, spanska, thailändska restauranger.

I en gammal fin sjuttonhundratals miljö, där ”den riktige” Carl Michael mycket väl kunde ha framträtt när det begav sig, slog vi oss ner vid ett runt bord, mitt i lokalen som enbart var upplyst av levande ljus.


Till förrätt beställde de andra in soppa på jordärtskocka medan jag tog en tallrik sill och strömming. Allt smakade ljuvligt och gav god grund för huvudrätten som i mitt fall blev gryta på oxkind medan A tog en hemlagad blodpudding med bacon. Lyxigt i all sin enkelhet, som det blir när en svensk kockmästare står vid grytorna.

Mätta och belåtna konstaterade vi att en sådan här kväll borde vi unna oss då och då. Och inte behöver vi vänta tills vi blir bjudna nästa gång. Vi har mycket väl råd att unna oss en sådan här kväll. Det är vi värda!