Så sitter jag nu äntligen här vid gaten som leder ut i världen. Egentligen ska man väl inte berätta på internet att man lämnar hemmet utan tillsyn. Det ska ju vara som att bjuda in tjuvar och banditer. Vid närmare eftertanke så inser jag att det nog var lite dumt att överhuvudtaget låsa. Det enda stöldbegärliga jag äger bär jag med mig i ryggsäcken som står här, bredvid min stol. Skulle någon därutöver vilja ge sig in och plocka till sig av mina saker så är det väl mest något att tacka för.
Nåväl, skämt åsido. Resan har hittills gått bra. Jag for ner till Gbg redan igår kväll och kinesade hos en därstädes boende kollega som välvilligt upplät sin barnkammare för min räkning. Barnen deporterade han till en närbelägen morfar. Detta arrangemang var nödvändigt eftersom mitt plan går så tidigt att jag inte hade en chans att hinna dit från hemstaden och eftersom min snålhet förbjuder mig att ta in på hotell.
Nu blev det ett tidigt uppvaknande i alla fall. Strax efter fyra stod jag upp och traskade genast iväg genom staden ner till flygbussen. Gatorna var helt öde i Sveriges näst största stad, bortsett från några enstaka tidningsbud. I denna tidiga stund gick bagageinlämning och säkerhetskontroll både fort och smidigt och att jag nu sitter här, helt klar, med nästan en timme kvar till avgång spelar ingen roll för, som jag just hörde en medpassagere säga: man sparar in mycket pengar på sprit när man redan är naturligt sömnig inför resan. Det kan jag behöva vara som skall flyga nio tidszoner västerut och komma fram vid middagstid medan min kropp anser att det är läggdags.
Till sist; den här stunden, när man har allt det roliga framför sig, är nog den bästa stunden på hela resan.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment