Onsdagen den 18:e

Nu har julstöket kommit igång och det blev lite väl sent så jag skriver mer i morgon bitti. Allt väl för övrigt.

Såja. Då haver jag fått min skönhetssömn. Extra viktigt eftersom jag inledde gårdagen med att gå ner till min frisör och föryngra mig minst tio år. Enligt Anna brukar det bli den synliga effekten av mina klippningar. Jag är beredd hålla med.

Se så fin han blev

Efter detta började julstökandet så smått med att göra i ordning julklappar.  Jag gör varje år i ordning en serie månadsbilder från året som gick till svärmor Stina. Bilderna visar alltid Paula och presenten är uppskattad. Med dagens högteknologiska bläckstråleskrivare får man ut bilder av ren fotokvalitet. Men det tar tid. Nästan fem minuter för varje bild. I år har jag dessutom gjort en serie bilder till två små kusinbarn till Anna, som varje jul kommer på besök till Murjek.

Det är två synnerligen godartade barn och det har slumpat sig så att jag tagit bilder av dem, och deras föräldrar, varje gång de suttit och fikat hos oss. För fem-sex år sedan kom jag på att ställa samman dessa foton till en bildmapp, som de vart överraskande glada inför. Och nu är det dags för en ny mapp och att skriva ut dem tog ytterligare en timme.

Efter detta satte jag igång med klenäterna. Jag gjorde alltid klenäter förr men har inte gjort det på flera år. Så såg jag häromdagen hur Ernst Kirschsteiger bakade sådana i sitt julprogram och då blev jag inspirerad att göra en omgång igen. De gamla tagen satt i och klenäterna blev både goda och välsmakande. Jag passade också på att marinera frukterna till de fruktkakor jag brukar baka varje år. Det svåraste där är att hitta den körsbärssaft som receptet föreskriver och i år fick jag nöja mig med körsbärsmarmelad. Hoppas det smakar lika gott som vanligt.

En hel låda klenäter

Hunnen  hit var det dags att hämta Anna på jobbet. VI for ut till Barkarby för att göra några sista julklappsinköp. Väl där passade jag på att synda grovt genom att än en gång besöka IKEA:s julbord som var lika innehållsrikt idag. En sådan här vardagskväll var köerna ännu mindre, men bestod till ganska stor del av stappliga och förvirrade åldringar, som skred fram utefter bordet utomordentligt segt och omständligt. Dock blev jag rejält mätt och belåten till sist och då avslutade vi kvällen med att besöka Jimmy och Paula där vi lämnade de julklappar vi kom ihåg. Vi glömde dock flera saker så de får komma hit i morgon och hämta resten.