Lappländska resan, dag 4

Fjärde dagen fick jag återuppta en rolig sak, som jag inte unnat mig på länge - akvarellmålning. Anna har en kusin som fyller femtio i sommar och det har uttryckts önskemål om att han vill ha en tavla av mig. Tydligen hade han uppskattat de bilder jag hade på utställning här förra sommaren. Motivvalet var fritt och slutade med att jag målade av en bild av Gustaf Tengström födelsestuga i Magra, som jag fotograferade, när pappa och jag var ute och åkte en gång för några år sedan. Efter högt föredöme från min store idol, Lars Lerin, skrev jag in en förklarande text direkt på bilden. Därmed upphör alla likheter mellan oss.

Gustaf Tenggrens födelsehus

Vädret har varit soligt och tillräckligt vindigt för att hålla de värsta myggangreppen borta. Temperaturen är också behaglig, strax under 20 men i natt, när jag var uppe vid tvåtiden visade termometern bara 1,7! Vi tog oss nu samman och gick ända bort till kyrkogården där jag har en geocache som behövde ses över. Vi passade också på att plocka en bukett av alla vackra sommarblommor, som växte vid vägkanten och jag satte mina i minneslunden. Gamla mor uppskattade säkert detta mer än en köpeblomma. Jag också för den delen.

Vid minneslunden i Murjek

Jag flyttade förresten på en geocache också. Jag har haft en på perrongen i Murjek och det gnällde en säkerhetsmupp från Trafikverket om. Dessa nördar, som helst sitter med hjälm inomhus och aldrig skulle drömma om att ta en chansning här i livet, ansåg att det finns risk att folk ger sig ut och letar i spåret, trots att anvisningarna tydligt anger att den inte finns där. Som tur var så fann vi på en lite fyndigare plats, som gör cachen lite svårare, nör vi flýttade den till säkerhetsavståndet 46 m från spåret. TÖNTAR!! Jag menar Trafikverket, vars insatser de senaste vintrarna fått mig och allmänheten i övrigt att tappa all respekt för dem). För att inte tala om när de tvingar folk sitta i timtal på överhettade tåg ute på linjen av "Säkerhetsskäl". (Skönt att få vräka ur sig lite mot dem.)

Lappländsk gourmetlunch

Dagen bjöd också på glädjeämnen också. Till lunch serverades blodplättar, visserligen inte på renblod utan på nötblod, men det var nästan lika gott för det. En delikatess som bara bjuds uppe i högan nord. Nils och jag tänkte baka blodplättar, när jag var hos honom senast, men i saluhallen sa de att vi hade varit tvungna att beställa sex liter för att de skulle ta hem åt oss och det verkade lite väl mycket av det goda.