Tredje (och sista) marknadsdagen

Idag avslutades marknaden och det ska sägas direkt. Detta är marknadernas Rolls Royce. Ute bland marknadsstånden härskade kvalitetsslöjd med lapska läckerheter medan vi inte såg en enda foppatoffel och bara på ett ställe tryckta t-tröjor. Men det var inte bara på gator och torg man såg marknaden. Skolor, affärer, samlingslokaler, allt utnyttjades för att exponera lokala hantverkare och utställare. 

       Bilkön rullar mot Jokkmokk genom ödemarken

Alla utom några lapska aktivister, vilka bojkottade marknaden i protest mot planerna på gruvdrift i Gallak strax utanför tätorten. Enligt vad jag hört har där aldrig varit någon rendrift, men när gruvbolaget började visa intresse för området körde några lappar ut lite renar dit, fotograferade dem och tog hjälp av proffsdemonstranter söderifrån för att ställa till bråk som gav eko i riksmedia.

    Full fart på ruljangsen idag.

Väldigt många lappar har dock tagit chansen att tjäna de pengar som de och kommunen så väl behöver under dessa marknadsdagar. Men ett demonstrationståg mot gruvan drog genom stan idag. Jag stod bredvid ett par infödingar, som besåg tåget och kallt konstaterade att där inte gick många ortsbor.  Själv tyckte jag att de skanderade på stockholmska och skånska. Kanske är det så, som en mer sansad bedömare än jag sa, att detta ingår som ett naturligt inslag i förhandlingarna om ersättning från gruvbolaget.

   Martina och jag mitt i bilden, under anslagstavlan, fotade från Irland

Alltnog. Två stora saker hände idag. Det första var att Martina och jag ställde oss framför webcameran vid torget, ringde upp Nils på Irland och bad honom fotografera oss för den s.k. Webcam-cache som jag tog idag. Det funkade utmärkt.

   Hela scenen fylld av glada spelemän

Det andra stora var föreställningen Låtar och Skrönor med idel nordliga kändisar; Hasse Alatalo, delar av JP Nyström och en större del av Norrlåtar, Sofia Jannok och sist men inte minst Mikael Niemi. Det var en fantastisk föreställning och det var inte bara Mikael Niemis härliga skrönor som gladde utan även sångerna av Nordlåtar m.fl. Hasse Alatalo och några till sjöng en melankolisk visa om det norrbottniska vemodet och fortsatte med en ännu djupare neddykning i svårmodets eldorado med en sång som andades surmyr, fattigdom, svält och lungsot. Efter detta lite finska tangotoner från en gitarr- och dragspelsensembel. Allt mycket underhållande. 

En ren, skulpterad i snö, står för årets tema

Nu sitter vi hemma, mätta och belåtna och ser på andra delen av melodifestivalen. Där kan vi snacka svårmodets eldorado...