Så vart det
fredag och dags för den länge emotsedda resan till syster yster i
Motala. Jag körde tidigt från stan och tog lite omvägar för att
kunna plocka geocacher i nya kommuner. Så efter Falköping fortsatte
jag mot Tidaholm, sedan Hjo och Tibro varefter jag passerade
Karlsborg och slutligen ett hörn av Askersunds kommun innan jag
anlöpte Motala och hennes trivsamma lilla stuga vid randen av
Vättern.
|
Inte så brant som när jag for här för 59 år sedan |
I Falköping tog jag kort på den
mäktiga backe som möter när man kommer västerifrån. Den backen
har jag ett så starkt minne av. Nämligen hur den tornar upp sig i
mörkret och snövädret den kväll före julen 1954 när vi åkte
och hämtade mamma och Eivor på BB i Falköping. Vi åkte taxi minns
jag, en gammalsvart Volvo med ståhöjd. Kanske är backen utplanad
nu för jag minns den som mycket brantare.
|
Är det inte Vättern som dyker upp där bort över vägen? Jo, det är det! |
|
|
Här går vägen till Backabo. Undrar om Simon är hemma? |
Efter att ha tagit en Cache vid Suntaks
gamla kyrka (Tidaholms kommun) fortsatte jag mot Hjo och såg då
Vättern dyka upp mellan träden rakt fram. Efter att ha tagit en
cache vid skylten I Love Hjo fortsatte jag raskt mot Tibro där jag
fann nästa cache men däremot inte det nostalgiska fik med
78-varvare, som Ingvar talat om. I stället såg jag en vägskylt som
jag bara måste fotografera. Backabo stod det och det fick mig att
tänka på den gamla filmhjälten Fridolf Rhudin och hans
filmklassiker Simon i Backabo. Simon syntes inte till idag men en
medtrafikant undrade nog varför jag stannade mitt på vägen och tog
kort på en skylt.
|
Solen skiner över tomten, men jaglyckades finna en fin plats i skuggan |
I Karlsborg låg första cachen i ett
skogsområde där många stannat för mig. Dock inte för att jaga
cacher utan för mer jordnära ärenden. Så jag skyndade vidare,
plockade Askersundcachen vid Igelbäcken och skyndade sedan iväg så
att jag hann till stugan innan Martina kom hem. Hon blev säkert glad
över att få se MIG sitta där när hon kom. Själv blev jag
rikligen uppassad kaffe och mat och nu skall vi strax begå en
tiramisu med björnbär. Låter gott! PS. Det ÄR gott!
|
Och det vart afton i den lilla stugan vid Vätterns strand |
1 comment:
Säga vad man vill om min bror, men lite släkt är vi nog- får vi bara mat och kaffe med jämna mellanrum är vi nöjda med det mesta! Tack för trevligt sällskap i stugan.
/Syster yster M
Post a Comment