Lördagen - en dag för sent

Nyss upptäckte jag till min fasa att jag glömt skriva om gårdagen. Undrar vad det tyder på? Jag var ju inte ens onykter även om lillasyster gjorde sitt bästa för att ändra på just den saken. Nej, det var nog bara en släng av Alfheimerz.  

Just nu sitter jag på stockholmståget. Det är söndag eftermiddag och vi har precis lämnat Töreboda. Jag får skynda mig att slänga iväg texten om gårdagen så att mina trogna läsare slipper sitta där ute i stugorna och tugga på naglarna av oro för vad som hänt mig. 

Det får bli en bilddagbk som vanligt när det är bråttom...

Lördagens stora begivenhet var besöket hos käre bror Ingvar och hans familj. Det inbegrep även ett besök i Essunga kyrka där favoritnevön spelade i orkestern vid helgens konfirmation. 

Jag tog genvägen via Vreta och för en gångs skull hade jag tur och fick stanna och titta på uddevallatåget som kom samtigit som jag.

Här är jag framme vid Essunga kyrka. Byggd 1903 enligt lillebror, som har koll på de kyrkliga tingen.

För första gången ser jag gravstenen med pappas namn inristat. Det slår mig att jag är föräldralös nu och att det känns märkligt naturligt.

Inne i kyrkan får jag uppleva en konfirmation, som inte är likt någon jag tidigare sett. Här dansar konfirmanderna på altargången. 

Efteråt blir det middag med god mat och trivsamt samtalande under överinseende av den trygge gårdstomten. Alltid lika trevligt med dessa besök, som nu blir mer sällsynta sedan jag flyttat.

På vägen tillbaka stannar jag till helt hastigt och tar en bild på detta hus. Varför? Jo, detta var en gång prästgården i Eggvena pch där förenades två unga hjärtan i äktenskapets hamn en vacker majdag 1948. I oktober samma år föddes jag. Fem månader senare...

Jag stannar även och tar en bild av stenbron i Fölene med tanke på min Stenbrogrupp på Facebook.

Eftersom klockan ännu inte blivit så mycket stannar jag till i Remmene en stund och mediterar över tidens gång, med den välbekanta utsikten söderut.

Snart framme hos lillasyster, men ännu en gammal stenbro hinns med. Vid Stenunga mellan Herrljunga och Hudene.

Lagom till jag kommer fram börjar ett stilla vårregn falla. Perfekt med tanke på att allt är färdigsått och bara väntar på att börja gro.