Min käre förstfödde son har för vana att glömma sina värdesaker ombord på flyg och annorstädes. Han har fått denna egenhet i arv av mig. Igår, när jag som vanlig skulle stanna till i Ramundeboda och fika på min väg norrut upptäckte jag att plånboken var borta. Inte stulen, nej, den ligger förvissa på en dum plats där jag lagt den för att inte glömma den. Och det var inte i bilen.
Nåväl, jag hade med mig en god potatissallad som matsäck och det verkade som om bensinen skulle räcka ända fram om jag körde milt. Så plötsligt höll jag hastighetsgränserna och orsakade köer så fort det var smal väg. Resan gick dock bra och plötsligt var jag framme vid en av mina andra favoritplatser - Bangården vid Läggesta hos Östra Sörmlands Järnvägsmuseum utanför Mariefred. Där rådde en stilla frid trots att det stod ett litet diesellok inne. Lokföraren hade dock rast, liksom jag. Det blev en lugn och fin lunch.
 |
Detta lok har en gång i tiden kört timmer mellan
skogarna vid Fagertärn och Aspa bruk |
 |
| Frid råder över en gammal bangård |
När jag efter maten fick för mig att kolla om det fanns någon geocache i närheten (Jag hade redan tagit två, i Hallsberg och Arboga kommuner) så visade det sig att jag nära nog satt rakt ovanpå en. Så då fick jagävenSträngnäs kommun denna dag. Och bensinen räckte precis fram. Så fort Anna slutat tankade vi ochfor sedan ut till stugan och hade en härlig sensommarkväll på verandan där vi lyssnade på inspelade sommarprogram i skenet av tända ljus. En fin avslutning på dagen
No comments:
Post a Comment