Vedhuggning

I vintras föll några träd över uppfartvägen mot vårt stugområde och kommunen kom faktiskt dit och sågade av dem så vägen blev framkomlig. Träden lät de ligga kvar vid vägkanten och jag har länge tänkt att jag nog skulle kunna ta hand om dem så de kom till större nytta än att ligga och sakta ruttna bort.

Så här såg det ut i januari

I morse fick jag plötsligt för mig att det var dags. Det är ju så himla kul att hugga ved, som klyver sig snabbt och lätt. Jag traskade alltså iväg och drog hem några lagom långa och tjocka stammar av björk och asp. Det var rätt tungt men jag fick upp stammarna på sågboken och sågade raskt upp dem i lagoma stycken med handsågen. Jag har tillgång till motorsåg, men ville inte väcka onödig uppmärksamhet hos eventuella skogsvandrare med höga motorljud.

Styckad ved

Det gick fort att hugga veden också och det var lika roligt som jag förutsatt. Det blev inte några jättemängder, men med tanke på vad vedsäckarna kostar på bensinstationer så var det verkligen värt besväret rent ekonomiskt också. Jag passade även på att såga, och hugga upp de två återstående tjärvedsstockar vi tog md från gamla stugn i Nacka. Det var tyngre men resulterade i en försvarlig hög härligt doftande tjärved, som tänder eld på brasan bra man visar en tändsticksask.
 

Huggen och staplad ved

Dagens stugvistelse avslutades nu med att jag tände med nya tjärvedsstickorna i eldkorgen och eldade upp lite av den torkade aspved som vi haft liggande här ett par år. Det smakar på ett alldeles särskilt gott sätt med handmalet och vedeldat kaffe så pannan hamnade strax på brasan.MEnjaginser nör jag nu ser bilderna att jag nog bör gå och hämta resten av stammarna.