Ernst kan slänga sig i väggen

För nu är det JAG som börjar julpynta. I år har vi ju en hel veranda att göra julfin och det är ingen risk att vi har för lite grejer. Jag for ut vid lunchtid efter att ha släktforskat under förmiddagen och sedan ägnade jag eftermiddag och kväll åt att i sakta mak plocka undan det vanlig, lägga fram julpyntet, söka fram dukar och bonader, öppna små lådor och till slut var det bara att sätta igång. Vi skall ju ha födelsedagsfest här ute på lördag kväll så att alla skall få uppleva stämningen, och då måste det se fint ut.

Här skall granen stå

Då hade jag förstås hunnit smyga till mig en liten bordsgran också, en som ändå bara stod i vägen och skulle ha blivit förkrympt och oduglig om inte jag förbarmat mig över den. Att döma av de många grenvarven så var den säkert betydligt äldre än den såg ut och grenarna verkade kraftiga nog att bära levande ljus.

Essungastaken under den bonad vars motiv moster Rut
hemförda från sanatoriet på trettiotalet

Jag började med storstugan, vilken med sina sex kvadratmeter, blir ganska snabbt iordningställd. Julduk och bonader, änglaspel och essungastake och lite tomtar på det och vips var det klart. Verandan tog lite längre tid och där har ju aldrig varit pyntat tidigare så jag fick ägna det hela en liten, men ändock, tankemöda. Till slut var jag nöjd och tände upp alla ljus varpå en hemtrevlig stämning spred sig. Sovrummet gör jag inte något åt i år. Det rymmer för tillfället en massa flyttkassar med böcker och där förvarar jag allt det vanliga, som stoppas undan under julen. Det enda är att jag sätter lite julljus i fönstret som vetter mot verandan och på så vis blir den ännu lite finare.

Två värmeljusdrivna adventsstjärnor i var sitt fönster

Det börjar arta sig på verandan och så här ser det ut utifrån

Nu har Noomi kommit hit och jag skall ha henne i två dagar. Den vanliga hundvakten har fått problem med allergi så Paula och Jimmy måste skyndsamt hitta någon ny att ha hand om vovven. Just nu pusslar de ihop hundtiden med hjälp av vänner och bekanta och där passar en pensionär in väldigt bra. Till och med så bra att jag tänkt ta med mig vovven ner till Trollhättan nästa vecka. Det skall bli kul att visa upp henne och det skall bli så roligt för vovven att få åka tåg.