Fjällvandring

Torsdag

Idag skulle den alltså bli av. Vandringen ner till Abiskojaurestugorna där jag jobbade som stugvärd 1970, för ett helt yrkesliv sedan. Vi tittade oroligt mot himlen men det såg rätt bra ut. Lite sol sken emellan de grå molnskyarna och lite duggregn strilade ner då och då så vi packade ihop och gav oss iväg ner till Abisko Turist.

Inför avmarsch

Där parkerade vi och jag gick in och köpte batterier till min GPS med tanke på färddata och geocacher. När jag kom ut spöregnar det och jag gick in igen för att se på regnkläder. De var skitdyra. Men så hittade B-E en hörna med reapriser som var rätt resonabla så jag köpte en regnjacka. Det var bra för det kom några stänk då och då och längre fram på dan tog det i att blåsa väldeliga och det klarade jackan också.

På G

Vandringen gick bra och vi knatade iväg i lugn och säker takt. På 4 tim 30 min hade vi gått de 13 kilometrarna ner till stugan och även hunnit ta en halvtimmes rast. Något kaffekok vid en frisk fjällbäck blev det dock inte. Det blåste så kraftigt att vi inte vågade göra upp någon eld. Det fick bli en medhavd öl i stället.

Fikapaus i lä från en samisk koja

Det förvånade mig väldigt att jag inte kände igen något alls av vägen. Ingen passage som fick det att klicka till i minnets glömda vrår. Inte heller vid stugorna kände jag igen mig eftersom så mycket ändrats och kommit till på de 44 år som gått sedan jag var här.

Stugtomten

Det var bara de två stugor som fanns då som jag kände igen även om även dessa ändrats. Det rum där vi stugvärdar bodde i då var nu torkrum. De tre! Stugvärdarna nu hade en egen stuga med butik och kontor samt, på ytterväggen, fyra stora solpaneler och en parabolantenn!!!

Kaffe smakar bra efter några skivor grillat fläsk

Vi tittade dock inte på den och var heller inte inne så mycket bland övriga turister utan utnyttjade stället eldstad där det nu gick att göra upp eld. Där grillade vi tjocka skivor fläsk och åt i mjukt tunnbröd och där kokade vi äntligen vårt vedeldade kaffe på vatten från en fjällbäck. Det var gott.

Abiskojaures strand i skymningen

Nu har klockan hunnit bli kvart i nio. Det är nästan mörkt ute. Folk börjar dra sig tillbaka och själv ligger jag i min sovsäck och skriver dessa rader. Väl medveten om att inte kunna publiceras dem förrän vi kommer åter till områden med täckning i morgon. God Natt!