Verandan som blev verkstad

Normalt sett brukar verandan vara ett svalt, fräscht och extremt undanplockat rum där det är en fröjd att sitta och njuta av tystnad och stillhet. SÅ icke idag. Och det beror inte på flytten direkt utan på att det har kört ihop sig. En massa stenkakor står där sedan röjningen i storstugan, ett överkast hänger på tork, mina akvarellfärger ligger framme på grund av ett pågående projekt och till råga på allt har jag nu bestämt mig för att bygga en hylla till stenkakorna.

Den ska byggas borta i hörnet där skivorna precis får plats mellan väggen, innan fönstret, och soffans gavel. Jag var ju och hämtade hem material igår och det lade jag in på verandan pga vädret och jag ser verkligen fram mot att börja bygga, men jag inser att jag nog måste lacka delarna först. Så det gjorde jag, Hann till och med lacka två gånger, med slipning emellan, eftersom vattenbaserat lack torkar fort.

Efter detta for jag hem och började jobba med ett nytt projekt. En historia om pappa så som jag kan få fram den i officiella källor och genom minnesbilder av det lilla han själv berättade. Anna kom hem från jobbet vid sextiden och var ännu hesare än igår men ändå vill hon inte stanna hemma: "Det är så många sjuka redan och de sätter inte in vikarier" påstår hon. Skitsnack!