Kerry Mountains

Redan halv sex i morse ringde väckarklockan och det var nästan lite synd om Nils, som inte hunnit vända dygnet rätt efter sitt nattskift och därmed inte fått många timmar i natt. Vi kom dock i väg ordentligt och bänkade oss på våra platser i tåget till Killarney. Efter byte i Mallow kom vi också dit men det hängde på ett hår för det stod två tåg inne och jag höll på att gå på fel ...

Det var så dimmigt att vädertjänsten skickat ut en varning. Den var befogad, men dimman skulle enligt samma varning vara borta till nio och ser man på. När vi lämnade Killarney i vår hyrbil strax efter nio sken solen från en molnfri himmel.

Vi for först upp genom Dunloe Gap. Ett bergspass med mycket smal och krokig väg som gjorde ett enormt intryck när jag var där för två år sedan. Det var inte sämre idag i solsken. Det var så skönt att vi tagit två dar  oss och att vi inte startade i Cork utan en bit på väg. Nu hade vi god tid att njuta av den storslagna naturen. Själv tog jag också en geocache vid en av broarna. 

Högst upp på denna ö ligger ruiner av det gamla Nunneklostret i Skellig

Fram till femtiotalet gick det tåg ut på Kerry och denna gamla järnvägsbro är ett minne av det. 

Vi fortsatte sedan söderut runt hela Kerry och upp mot nästa halvö, Dingel Peninsula, där vi övernattade. Vi hade fortsatt tur med vädret utom en kort period längst ner i söder där kraftig molnbankar drev in över land från havet och förstörde sikten. 

Vår goda tid gjorde att vi stannade lite över allt. Dels på vackra utsiktsplatser men också för att äta, i Sneem, och för att besöka en chokladfabrik mitt ute i ödsligheten i trakten av Ballingsskelligs. En otroligt entusiastisk tjej lät oss provsmaka av godbitarna och pratade om sina praliner. Vi såg stadiga damer och herrar gå inne i den lilla fabriken och skapa choklad. Mycket mer hantverksmässigt än jag kunnat tro. 

I Dingel fick vi ett härligt stort, snyggt och fräscht rum att bo i? Vi var där strax efter sex och gick genast ner till byn där vi unnade oss en riktigt maffig måltid med Surloin steak och Guinness därtill. Som efterrätt var sin irish coffe. Och nu har vi gått hem och lagt oss, mycket nöjde med vår dag, men också mycket trötta, så det är skönt att krypa till kojs fastän klockan inte ens är nio...