Mot Irland

Måndag

Idag var det alltså äntligen dags för min länge emotsedda resa till Irland och den förstfödde. Jag hade dock en lång och lugn förmiddag hemma först eftersom mitt plan inte gick förrän kvart över fem. Den förmiddagen ägnade jag åt lite släktforskning, där jag lyckades spåra ett försvunnet syskon i en familj som levde i Kvinnestad i början av 1800-talet. Alltid kul när sökning i lite speciella register ger resultat. 

Men - vid ettiden kände jag inte hålla mig längre utan stack fram till centralen och tog flygbussen ut mot Arlanda. Där fick jag nu min vanliga långa mysstund vid fönsterbordet ut mot start- och landningsbanorna. Tillsammans med en god kalvköttsgryta och en kall öl. Och en kaffe med en jättemuffins. Hämningarna släpper när det gäller det lekamliga vid sådana här tillfällen.

Första etappen av resan gick från Arlanda till Shiphol i Amsterdam. Jag tror det var min 78:e flygning här i livet. I Amsterdam fick jag en lååååång vandring till gaten mot Cork. Det planet var för övrigt ovanligt tomt. Kanske bara halvfullt. Det har jag inte varit med om förut. Jag tycker alltid planen år fullsatta med folk. 

I Cork ställde jag mig att vänta på bussen in mot stan. Jag hade köpt biljett redan i förväg, men det kom ingen buss. När jag kollade tidtabellen visade de dig att det bara går en buss i timmen och att det var femtio minuter till nästa. Då bet jag i det sura äpplet och tog taxi. Det hade i alla fall det goda med sig att jag fick skjuts ända till dörren och slapp gå från busstationen. 

Jag kände mig lite trött efter en lång dag och en lång resa och började direkt förbereda mig för sänggående, när Nils undrade om jag var så trött att jag inte orkade en lite Guinness innan jag somnade. Det var jag naturligtvis inte och vi gick ner till puben i bottenvåningen. De har utvidgat och har en stor täckt utegård med infravärme och där fick vi oss en verkligt fin inledning av denna vecka...