Sista dagen i Cork

Sista dagen i stan och den tillbringade vi ungefär som den första - vi gjorde inget särskilt och vilade sedan däremellan. "I ä ena slöer" skulle min gamla mor sagt om hon sett oss. Morgonen vart dock lite intensiv ty det var solförmörkelse på gång. Inte total, men i alla fall 92% här i Cork.

Eftersom vi kommit på att man kunde se den genom att göra ett synålsstick i ett papper och hålla upp det mot ett annat framför solen, så såg man en projektion av solskivan där. Det fungerade jättebra. Vi var ute på torget där vi hade sådan tur att solen sken molnfritt just 9:24, när vi hade maximum, och vi såg den lilla solskivan svagt, men tydligt på vårt papper. Vi tyckte också att ljuset ändrade sig lite över stan även om man inte kunde märka något på själva solen. 

Efter detta tog vi en Full Irish Breakfast nere på bottenvåningens krog och, för att kunna göra sammaledes hemma, strävade vi sedan iväg till Nils mataffär och köpte en whitepudding och en dito black. Saker som inte går att köpa i Sverige utan vidare. Vi gick hem och la dem i frysfacket varpå vi vilade. 

Efter någon timme traskade jag iväg till ett nyöppnat och mycket trivsamt bokcafé i närheten. Där satt jag och läste en medhavd årsbok från piratensällskapet, samt njöt av kaffe och brownie. En fin stund mitt på dagen. En sådan som man kan bära med sig länge. Efteråt tog jag en lång sväng ut på stan och köpte mig vykort och frimärken. 

Nu var det verkligen dags att vila igen och det gjorde vi rejält till det var dags att åka hem till Nils kompis E dit vi var bjudna på middag. Vi har setts förut och då var lilla dottern alldeles färsk. Nu var hon alltså två år och trött, småkrasslig och ledsen. Hon hade inte de språkliga verktygen för att hantera situationen och jag fick ej heller ge hennes dem, lika lite som jag fick ge favoritniecens lille A dessa verktyg, när han slog sig på tummen eller drabbades av andra missöden. 

Familjen levde i ett totalt kaos, vilket visade sig bero på att de flyttat in i veckan. Jag tycker det var imponerande att de ville bjuda oss ändå och även att modern satt helt lugn med ett gråtande barn i famn. Vi åt ute och Nils skötte det mesta med serveringen eftersom husets herre fortfarande jobbade. 

Utesittandet gjorde både Nils och mig lite kalla om lilla maggen och de mår vi småkymigt av så vi hem och vilade med filt om midjan, tills det var tid för avslutningsölen, som vi tog på en pub i närheten. Vi gick dock hem rätt tidigt eftersom jag skall upp klockan fyra i natt och bege mig till flygplatsen. Detta har varit en härlig vecka och den blev precis  bra som jag hoppades. Det är inte det sämsta!