Monday, August 01, 2016

En vällovlig gärning

Det var gott att komma hem igår kväll och att åter få uppleva lite riktigt nattmörker. Jag satt länge ute på balkongen med en espresso och ett stearinljus i ljuslyktan. Det var mysigt. Det var också skönt att få sova i sin vanliga säng och jag sov länge i morse.


På programmet idag stod ett födelsedagskalas för en gammal elev till Anna. En flicka med Downs syndrom, som nu hunnit bli 25 och som Anna hade i skolan, när hon var liten. Hon bor på ett boende för funktionshandikappade men har arbete och semester. Den har inte varit så rolig. Hon sitter mycket ensam hemma, ser på TV och äter. Hennes mor visar inget större intresse av att förstöra sin semester på att umgås med dottern, som blev mycket glad när Anna erbjöd henne att komma ut till stugan och fira födelsedag.


Allt var sig likt därute och det var gott att komma dit. Svågern satte sig i karmstolen och var ur vägen medan Anna och jag gjorde i ordning för välkomstfika.


När vi druckit kaffe började jag sätta ihop vår trädgårdshylla, den som jag målade vit innan vi for till Lappland. Då hade jag god hjälp av Anders, som höll i delarna medan jag skruvade ihop dem. Det blev riktigt fint när vi fått klart allt och ställt tillbaka blommorna.


Till lunch grillade Anna karrékotletter från den tyska butiken, medan jag stekte potatisstrimlor och vår gäst dukade. Inte nog med det. När det blev dags för efterrätt skar hon fort och lätt upp frukter till en sallad, som sedan serverades med glass.


Eftermiddagen fortgick sedan i ett lugnt och vilsamt tempo och vid sextiden skjutsade vi hem henne. Därefter fortsatte vi direkt till kusin C för att låna hem hunden nu när svågern är här. Den ingår som en del i att underhålla honom ty han är svårt förtjust i djuret. En hund kan tveklöst locka fram det fjolligaste hos en människa.

Hunden leker med en av husets gossar innan
hon lånas ut till oss för en vecka

Och nu är vi hemma, djupt försjunkna i våra datorer och mobiler, medan något fladdrar på TV:n. Jag skall gå ut på balkongen i sällskap med Paddy, när jag skrivit klart. Paddy är en irländsk whisky, som vännen J lät vara kvar när han och hustrun besökte oss i våras. Jag trodde han glömt den, men när vi träffades nu, förklarade han att han överlåtit Paddy i min vård...

No comments: