Jag vaknade
nyss till en alldeles fantastisk morgon här ute i skogen, Helt
vindstilla, lite småfågeltjatter i rönnbärsbusken, avlägset
muller från morgonflygen in mot Arlanda. Blåbärsrisen är smyckade
av nattens spindelvävar och solen har ännu inte orkat tränga
igenom morgondimman.
 |
| Höst i kryddgården |
Och här sitter jag på min veranda och
skall summera gårdagens insatser. De var ganska omfattande ty jag
målade alla fönsterfoder vita på insidan och alla trävita
sidoytor på utsidan bruna. En vit och en brun betydde under
förbudstiden en renat och en konjak men här betyder det insida och
utsida på verandan.
 |
| Så här blev det. Jämför med gårdagsbilden! |
Jag målade även vikdörren vit och nu
måste jag bestämma hur jag skall smycka dörrspeglarna. Hade jag
varit en Carl Larsson hade jag målat in barndomsporträtt av Nils,
Anders och Erika men nu är jag inte det så det kanske får bli
någon liten blomsterranka. Hur som helst skall jag ägna lite av
denna dag till målning. Inte av hus utan på papper. En av mina
drömmar md pensionärslivet var ju att sitta och måla akvarell och
idag känns det som att jag snart hunnit dit där detta låter sig
göras. Jag kan ju åtminstone börja skissa...
 |
| Undrar vad jag skall måla för bilder här? |
3 comments:
Kul att du skrev just så om nattens spinelvävar. De var de jag upplevde först ut i skogen på dagens veteran-ol, de låg som slöjor runt om kring mig. Men strax var de försvunna. Hade laddat upp med plastpåsar, men inte en svamp jag såg. Men Tore P hade hittat lite och de fick jag blir svampmacka ikväll.
Spännande vad för dekoration det blir på dörrarna.....
Om Carl Larsson kunde kan väl du!
Ja jävlar i det
Post a Comment