Saturday, August 30, 2014

89 mil i ett nafs

Resan till Murjek har gått förunderligt fort och lätt. Att köra 89 mil är inget jämfört med 105 som vi kör i vanliga fall. Vi kom iväg vid halv nio i ett strålande väder, fullastade med allt för livets nödtorft för en fjällfärd. Mor i huset hade varit uppe tidigt och gjort smörgåsar och packat ner matsäck. 

Avvinkade av  hemmafronten
I torrt och fint väglag och med alldeles lagom mycket trafik körde vi nu ut mot E4, via Ockelbo och stävade sedan norrut, raka vägen till Höga Kustenbron där vi tog vår första paus. Äggmackor smakade perfekt och utsikten över bron gjorde inte saken sämre. 

Första stopp vid Höga Kusten
Vi fortsatte raskt vidare och i Umeå gjorde vi nästa stopp. Detta för lämna ett par högtalare som vi sålt på Blocket för Anders räkning. Sedan vidare och nu väntade det trista avsnittet mot Skellefteå. 13 trång mil som idag gick riktigt bra. Trafiken var låg och inga direkta väglöss skymde sikten. Vi började bli hungriga och sökte en rastplats, förgäves. 

Fin rastplats 4 mil före Skellefteå
 Till slut stannade vi vid en busskur eftersom där i alla fall fanns en sittbänk, Det såg då alltför tråkigt ut så vi gjorde ett försök till. Och tur var det för mindre än en kilometer senare fanns det en perfekt rastplats vid en liten sjö. Smörgås och kaffe smakar mycket bättre där.

När vi närmade oss Boden kom jag på att vi ju skall ut på en släktturné och i Boden finns den förste släktingen; svåger Anders! Sagt och gjort, jag ringde och vi var välkomna på en snabb fika innan vi fortsatte. Jag fick tipset att inte köra via Harads på grund av ett vägarbete, som orsakat punkteringar där. I stället körde vi en mindre, men kortare, väg via Sandträsk.

Lång, rak, slät grusväg
Den vägen var betydligt bättre än jag anat. Grusväg, som är skrapad och tillplattad är slät och fin att köra på och färden gick lekande lätt upp till Murjek, där svärmor väntade med nylagad risgratäng. Den satt fint och nu skall vi dra oss tillbaka och ladda inför morgondagen. Jag är dock inte alls så trött som man borde vara efter 89 mil. Man är ingen åldring ännu!

No comments: